Norrländska Korrespondenten – 4 mars 1871, sida 2

i sjöar och wattendrag, slall barkas innan det dit nedlägges, hwaremot Säfwars, Lösångers, Burträsks, Stellefteä, Jörns, Degerforss och Sorsele socknemån förklarat, att de ansago ifrågawarande barkning af flottningswirte ide wara erforderlig, har länftyrelsen genom utslag den 7 sistl februari, på anförda skäl stadgat och förordnat, att fågoch bygnadstimrs mer, som inom länet flottas i wattendrag och sjöar, stall innan det dit nedlägges, wara barkadt, mid vite af 50 öre för hwarje timmer, fom, obartadt, för nämnde ändamål nedföres i wattendrag eller siö; hwaröfwer wederbörande kronobetjente ega att bålla tillson. — Månne ej denna förordning förs tjenar tillämpas äfwen i detta län. Ätertommen sweust friwillig från Frankrike. 3 7Hellinab Toa läses: Den unga swensken H. Rosencrantz, fom tienat i Paris armen ech flera aanger warit omtalad i få wäl in: iom utlläntska ticningar, synnerligast för vet fött hwarpå han deltog i striterna wit Champiany, Återkom i onsdags til fäderneslantet, för att besöka här i trakten boente anbörina Hr R. har fransklöjtnantsuniform (den arad, bwartill han tjenat sig upp i Franfrike) oc) är deforerad med bererslegionen. Af trenne blessurer, fom br R erhallit, lär den ena ännu ej wara läkt; men ingentera blessuren är af menliat inflvtante för bang sframtitr. Från kriget återkommen. Unrer denna rubrik läjee i Ups. P:n för i tistane: Af Uplands renimentes officerskär hafwa, säsom bekant är, twånne medlemmar, töjtnanten och stabsesficeren frih. Axel Emil Rappe och unterlöjtnanten Auaust Emil Sebastian Anterssen på jransmännens sida deltagit i triget mellen Tyskland och Frankrike och giert detta mer en utmärtelje, wärria tet regis mentet ärorika minnen, bwilfet ve tilhöra. Löjtnant Autersson bar i medlet of förra månaten återwänrt till fåderneelandet samt ankom förliten fredag, till stor alärje för fina härwarande kamrater, bit till Upsata efter tre ärs bortwaro. J egenskap af stipendiat lemnade han nemliaen för tre är setan fäterneslantet för att i fransk kriiastienst taga kännedom om det franffa krigswäsenndet. Efter att hafwa ankommit till Frankrike och munnit anställnina i franska armen, öfwergick ban till Alaier och deltog der under ett årg tid i fransmännens striter med arabstammarne. För den tapperhet han unter tessa fälttåg ädagalate ers bhöll ban bererslegionen. Från Afrita återkfommen till Paris wann han anställning mid fejferliga nardets andra voltinörregimente. Då triget mellan Frankrike och Tyskland utbröt, bare löjtnant Andersson reran i mer än twå år tienstgjort i franska armen. Han mar fålunda fullt berättiaar, att, eburu officer från en neutral stat, kämpa i fransmännens lerer. Härtill fit han oc fom gardesofficer tillfälle, och ban deltog i alla ve bataljer, i bwilka kejsertiga gardet unrer Bourbafi stred. Med tetta garde blef ban i Meg innestänad och utftod re med belägringen förbuntna swårigheter. Då Metz kapitulerute låg ban fjufiföljo af en stara i ena tnået. Emellertid yppares för honom tillfälle att tomma til Belgien, hwarifrän ban omsiter gemom Tyskland anträrde återfärven till fävärneslanttet. Unter denna war han i Hamburg nära deran att blifwa tagen och bebandlar fom fransk fånge. Han Hörte ver tillfälligtwis på några kamrater från triget, officerare wid samma regimente, der ban tienat, bwilka aafwo fin alädrie öfwer att träffa bonom ett nos höaljundt och oförsiatigt uttryck, få att tyskarnes misstänksamhet wäcktes. Han rette sig dot lyckligt ur knipan och återkom utan widare äfwentyr till Swerige. Af sitt skarare knå bar han ännu någon olägenhet, men från en blessyr, fom ban i ansiatet erhållit, är han fulltomligt återstäld. Säsom yttre utmärkelse meds för ban från fin treåriga wistalse utrikes trenne ort nar Samma vag löjtnant Andvergfon bit ankom, fis rates han af fina ktamrater med en alad återjes entets felt ä Gillet, der ban helsares wälkommen hå ES— C——