Norrländska Korrespondenten – 25 februari 1871, sida 3

mall föreslagen wål förtjent landidat, höast opassante, ehwad metiver derföre än låge till arund, ty det more åtminstone ett skymfeliat tillmäle emot en person, fom mi ej witare kände, och fom i fin frånmare, ur ständ att fig förswara, ingar lunda bordt på sädant aldeles opäfallart och os skickligt sätt anfallos. De begae herrarne wille wäl nu ursäkta fia ter mer, att de menat Wikström wara en nolla jems färt med Tit. Asplund, men tet ohyffare yYttrans det funte ej derigenom bortfopag; försägna blefwo de, samt tego. Härefter öfwergicks til hufwursalen i allstöns tysilätenhet, i det ordföranden luzut framstållde, att tet more wäl ändå ret bäfta, att wi förenade of med den från Suntsmall uppaifna majoriteten, bwariaenom bästa resultatet sannolilt wunnes. De församlade åtskildes willråtint, utan något beslut setan orrföranren förklarat, att bör ide hörtes något widare förekomma till öfwerlägnina.