Norrländska Korrespondenten – 25 februari 1871, sida 2

delfer i Frankrike, för ot erbjura fin bemerling wid besättandet af lediga platser, och rå tass be-. möronden i detta afseente förmetligen skola finna lyckigt resultat, få anmeras re, som äro i befitts ning af ofwanvämnda Ivalifitationer, att Jnarost tillställa styrelsen fina attester, med af tem sjelfwa affattare öfwersättninaar i anförda sprök. Fångwårdsstyrelsens berättelse för år 1869 utwijar, att fångantalet från 1868 till år 1869 i allmänhet ejobetydligt stigit. På grund af upp gift från kgl. fångmwårdsjtyretfen, upplyjes att under år 1870 en ganssa stor minskning i fångantalet åter egt rum. . Hertigparets af Ostergötland söner begagna, fom betant, unterwieningen i pastor Bestowe stola å Norrmalm i Stockholm. Jönköpinge bladets k:önikestrifware berättar att följande bändelse nyligen timat terstätes: Gessarne få under raststunderna roa fis på sfolgårren under lårares eller lärarinnae tillsyn. Att tenna tiusyn dod ej alllid är tillräckig till förekommande af olydor, wisade fia för en tid sedan, då bertimen af Gotr tand (prins Oskars antre fon) blef så jlla skarar, att man en stund fruktate för bans tij. Några kamrater skuffate honom nemligen mot en takränna med den påföljd, att prinsen erhöll ett swårt slag wid tinningen och blef sanstöe inburen. Man sänte strart bud såwäl till föräldrarne fom til en läkare, och bertininnan tom alldeles enjam springante för att bistå fin fon. Det gapanre fåret hepsyrree, och man bar grundart hopp, att inga lersamma följer för framtiven skola deraf uppstä. Stockholms stadsfullmägtige hafwa för sin del bifallit förslaget om utt anlågga spärwägslinier å wissa af hufwusstadens gator. Efter sjutton långa år. Från suwestra Ups tand slruwer en torrefponrent till Ups. P:n. 7En bemmansenare inom Giresta saäcen insjutnade året 1853 oc måste dä intaga siutsängen. För sjuk omens bäifwanre föktes läkare från flera håll och med treras ordinerate kurer gjorde den siuka mannens anhöriaa många försök att återhälla honom till helsan; men utan all werkan. Wwen s. k. Hofa anlitades; men deras rärslag och bemliga wetenskap woro också förgåäfwes. Mannen blef sluttigen anserd för obotlia och lemrad utan all läkarewärd, och de tlotag hokus potus wille han ide mera lyssna til. Han har nu sedan ofwannämnta tid tillbragt dessa långa är i fin säng sås m gömd och af werlden glömd och ständigt legat såsom borttagen, men aldrig tagat öfwer någon egentlig wärk. Hans anlete och lekamen hafwa mera haft likheten med en mumies, än md en lefwante menniskns. Men efter 17 länga år börjate strålarna a bang förra lefnatofsol genombryta tet tunga men, som öfwer henom under tenna titer få trycande warit lägrart, och bon tor pu — förunterligt att oms tala! — återfått fin helsa igen. Förtiven julafton fick ban förmåga att trån fitt tunga sjukdomsläger uppstiga och bland fin familj fira börtiden. Han är nu fulltomliat frisk och fund, teltager igen i förefallande sysslor, met förnyare krafter och ett gladt hjerta; och är fig lit fåran ban mar före tenna länga fjuftom, Då uptecknaren af tessa rater tala e wid honom om bang långa lidande, swarade han med glädjetärar dä kinderna: 7Gud läte ingen menniska blifwa få itycklig fom jag mwarit! Cnmoralift förluft-lifta, i det stora tyft-franfta kriget, uppställes af en tyft atirnina fölunra: Wi weta, om också blott på ett ungefär, antalet af te folvater, fom blört och rött på Frankrikes jorr. Statistikerna funna wäl äfwen sramdeles beräkna, bur många tusende medelbart tukat under för årstidens strånghet och för de stora anssträngningarne. Witare känna wi antalet af de ickfrigare, som af krigefurien bertrycktes i Strassbura. Wi få wäl äfven, när friget är slut, erfara bur måne ga menniskor gätt åt i ve städer och bvar, fom ljemuats med marfen. Paris, Metz, Bazeilles,