Norrländska Korrespondenten – 21 februari 1871, sida 2

och ben, fom nånot köånner wåra kemmunala före bållanten, wet nosa, från bwiltenrera fivan fFrafs wen på anslag oftast komma, från de mer eler mindre wålburane, och bwilta, rå de tertill sättag i tillfälle, minst pläga wara benågne att öka auslag och beskattning. För öfriat lår ingen tro, att ett alltelee för. äntratt röstsätt wid stadefullmäftiawal skulle mycfet ändra starsfullmättigpersonalen; ten nfe och ren biltare intaga i wåra lundecrtestärer få rass bemärfta platser, att förtroentet, om re sörtjena det, tätt finner vem, och att ve ej behöfwa flyrr af högre röstetal, för att wara tillförsäkrate att, om ej mangrant, dot talritt, kunna bland stadefullmäktige inträra; men för fullmäktige sjetswa mor re bet, synes mia, en angenämare fällning att wara fallade till fin plats genom sambällete förs troente, att i werttiabeten wara stadsfullmältige, ide blott penningfullmäktigt. Mot ändring ar statauntena om kommunal röfträtt i stad har anförte och upprepats att en såtan äntring slulle rubba wärt stateslicke, wår Första kammarens arund. Om litwäl hafwa äfwen från Försia kammaren utaätt flera förslag, om än ide synnerligen omsattande, till äntringar i rösträtten; och litwäl bar rikstagen redan ett por sånger tillåtit fia röra mid och jemta på ret förment oantasteliaa. Detta har emellertid ide merfört mägon fara, och ide ens ten lita rösträttens infförante mid stadejundmåltigwal fan antagas bafwa nämnwärp inwerkan på wal till Försia fammaren. Dessa wal förrättas af lantomnaen Wat tildl lanteting åter sker medelbart för större stors och mindre lontskommuner, ometelbart i mintre starsoch större lantekommuner — ett i och för fia uns rerliat förhällonde. Nu lär ret wäl ide på många bäll bänta, att wallängterna beböfwa komma fram mid kommunolsstämmorna på landet, rå det håller att utse eleltorer för landstinasmannawal, utan föreftäl: ler saa mig, att i de flesta fal enhälligbet be: träffande eleltorewalet lätt uppnås. Ur politisk synpunkt borde tet tå ide möta betäntliahet att läta statefullmåktine, wit hwilkas tillfättonre bes ras egenskap af walmän för walmän til Första tammaren bra litet torde ibänkommas, wäljas med en rimligare röstberäkning, än ren nuwarande. De of siadefunmäktiae malde lantetinaemännen äro odfå gemenlinen till antalet altför få att på walet tid ledamot i Första fommaren tunna ötwa något inflytande. Antaget, att rikedagen wille mergifwa, jaa fall nu ide säga lika rösträtt, men en araderad skala mid stadsfullmättigwol, få häller fix kommunernas förbållande, deträffarde wal til Första tammaren, sälunta: för större landetommun; enlelt medelbara wal och penningeröstarund; för mintre sontetommun: dubbelt medelbara wul oc :n i almänhsset ihuserisl penningeröstyrund; för större stärer: dubbelt merelbara wal och förmerlar penningeröstgrund, fem måsie tilllämpae; för mindre ståter: enlelt metelbana mal ch penningeröstarund; Man fan ej derna såda, att en fåran ändring slulle i synnerliaen modet mera märtbar mån, än riletagen redan ett var gänaer tiltltrott fix, jörryda Första fommareng grunt. En lika rösträtt mid star efullmäktiawal more, enligt min mening, en allrteles ide för stor oh ingalunta märlig etternift åt de ftatefommuner, fom nödaats lemna fin fjelffturelie i inbmätkiges hänrer; men vå mängen böller på, att slattearunten ej öfwergifwes, mill jag tillåta mia jöreslä ten metelwäg, som är att finna I en graterar ftala. Jag bar trott denna skala funna tagas 3 aratia och delas så, att en röst tilkommer dem, fom enligt bewiuningsförortningen åtnjuta frattelin——————— RAL