Norrländska Korrespondenten – 30 december 1870, sida 2

blifwer detta en medelbar winst af dessa samma åtgärder. Til ven fenare fategorien böra anstalter, fom skola gifwa kontant winst för att funna upprätthållas och begagnas för afsedra ändamål. Företaget blifwer derför i sjelfwa mer: ket ren spekulation, der man äfwentyrar förlagskostnaden, för att möjligen derpå göra winnina. Att werkningarna af får dana spekulativa företag funna särskilrt för den kommun, fom bidragit till de: ras åstarkommande, blifwa mycket gar neliga, må för ingen del förnekas; men detta gagn, om det ock jemförelsewis blifwer större för de kommuner och traf: ter, som liaga företaget närmare, är vod i fig sielft af samma beskaffenhet fom det, hwilket hela samhället hemtar af hwarje söretag i hwilken del af landet fom helst, fom är egnadt att unterlätta och befordra famfärdjel och förbinrvetfer mellan dess bebyggare. Det kan finnas goda skäl, grundade i ten allmänna statsförwaltningens inter: esse, att staten omedelbart taper befattning med förläggande och utförande af företag för fårana ändamål och rertil anwänder medel, fom genom allmän be: skattning inflyta; men ide ingår det i kommunernas bestämmelse, att genom uttaxering på fina medlemmar söka åftadkomma rylika företag, ware fia genom direlta bidrag under en eller annan form till kostnadernas bestridande eller på annat sätt. De genom uttaxering infam:lade medlen, äfwen om re funnat inbringas ntan att stöta emot ve lag faststälda grunderna för fommunalbeffattningens fördelning, funna ide sägas ma: ra påkallade af de behof, fom hafwa fin grund i den sjelfförwaltnina, hwilken kommunen enligt lag endast inom sitt område har att utöfwa, och som böra fyllas utan afseende på anuan winst än ten ofwannämra gemensamma. Företag som utgöra en spekulationsaffär, tillhöra deremot enligt regeln det område, der den enskilda företagsamheten och agfociationd: antan böra söka fältet för fin werffamhet Misslyckas företaget, eller wisar affären ofördelaktiga resultat, blir skadan bolagets eller ten enskilde entreprenör rens; men för en kommun, fom i affär ren tagit del fan skadan blifwa dubbelt känbar först derigenom att den beräknas de winsten gått såsom inkomst förlorad eller blifwit minskad, oc) dernäst deriger nom, ott denna uteblifwande winst måste i sårant fall genom ökad uttorering ers sättas, dels för ommäårdnaten af de ger mensamma angelägenheter, hwilka fommunen i alla fall ide fan nedlägga eller försumma, dels derest kommunens pefuc niära andel i företaget blifwit genom lån funajord, för att afbörda fia den sålunda tillkomna aälden. Hade nu, wid ett fårant förhällande, beslutet om foms munens deltagande i kostnaderna för fö retaget warit enhälligt efter hufwudtal, så stulle den generation, fom framkallat det, hafwa endast fia sjels att skylla för förlusten och skadan, som den dock ej kan afwända från efterkommantre; men om beslutet tillkommit genom fullmåktige eller majoriteter, hwilkas mening kommunen ansetts skyldig att underkasta fia och ef terkomma, äfwensom de bästa skäl deres mot hade kunnat anföras, så blir det en werklig orättwisa, hwars följder drabba ej allena den dåwarande utan oc de närmast kommante generationer inom fom: munen. A —— — F—