Norrländska Korrespondenten – 27 december 1870, sida 2

tufen med mig likatånkande harrxa i en offentlig till högsta myndighet iugiswen petition redan för åtta år jedan uppgifwit de Jsamwetsssäl, fom hinz dra oss ait begära att få iniräda under ofta nämnda lag. Wårt handlingsjätt kan derjöre ingalunda kallas Hemligt, sasom i angisweljen möt mig anydes. Det kan ej heller kallas ett brott emot nämnde log, då dess redan anjörda 1 8 ställer det ul.komligt i de med luthersla fyrs fan olika tänkandes sria siön att riuja söka sådana privilegier fom deri erbjudas. Jag upps repar, att då jag cj sökt denna sörsatminas färfilda privilegier, jag ej heller fan åläggas dermed förfnippade fyldigheter. Af angiiwaren, kongl. Hofpredifanten och fyrkoherden i Stppehoims sörsamling hr G. Påhlmans, till ö werståthållareembetet ingimna flrifwelje synes dock tydligt, att ajsigten med hang angifwelje är, att genom den werldsliga maktans åtgörande lägga hinder för dar föndagåftolmertz samhet, som här det s. k. Becthelkapellet under en följd af år utöjwars. Desta föranleder mig ait öppet inför Stoaholms radhusrätt, dit jag i dag är kallad och stämd för denna werksamhet och med yrkande mot mig af höga böter eler fängelje ända till oh med ett år, framlägga en enkel och sanningsenlig berättelje om denna i wårt land ännu ringa, men i England och Amerita särdeles storartade, wigtiqa och i många hänz seenden wälsignelserika werkjamhet, od) der tiotus sentals män och kwinnor ur alla samhällsklasjer och ur alla förmögenhetswilkor med nit och inz tröse deruti deltaga. Första gången jag hade tillfälle att fe en sådan föndagssiola mar mid et besök i Englands Hujwndstad under den första werldsexposiuonen 1851. Den giorde då genast på mig ett 1å djupt intryck att jag efter min återkomst till säderneslandet samma år i min då såjom lärare wid Prins Carls uppfostringsanstalt innehafda lokal, öppnade en sådan stola. till hwilken inbjöds och derefter jamlades stora slaror af till större delen fattiga barn. Denna werksamhet bland barnen blef mig oc innerligt för, Hwarför jag äjwen med korta afbrott under alla dessa snart förflutna 20 åren intill närmarande stund dermed fortifarit. Såjom allt godt wanligen blott småningom flår rot och utwedlar fig, så iann föndagsftolan en längre tid gorffa ringa deltagande. Ten har dod nu under ienare åren, ej blott i min umgängeskrets, utan ömer hela denna stad och på manga platser inom wårt fädernesland, blivit omfattad med warmt imrisse, få att flera hundra, ja kanske tusende män och kmnnor af olika samhällsklasfer afsätta någon find på Herrans dag för att omkring fig samla barnsiaror oc med dem läsa och på ett enfaldigt sätt efter barrens fatmingsförmaga bes traklia det Gudomliga bibelordet. på det den uvpplysta domstol, för hwilken jag är kallad, må funna få kännedom om arten al denna mexbambhet och jättet huru man härwid går tilwäga, lamt deraf något må funna bes döma, om deruti fan ligga något brottsligt anfer jag mig i korihet böra framlägga den jöns dagsstolas wanliga gång, för hwilken jag af mina medlärare och lärarinnor fått förtroende att wara ett slags ledare. på bestämd tid af föndagen, f. n. kl. 9 f. m., äro barnen samlade på fina platfer, gossarne mad sina lärare och flidorna med fina lärarinnor. Så ort ledaren intagit fin plars och allt är tyst, börjas med någon lämplig fång, hwilken wan: ligen örst uppläses och hwars innehåll med når gra ord lesonas. Derester en gemensam fort bön. Efter bören genom gås af ledaren ett tänkeäsprak, gifwet åt barnen föregående söndag och wald ur den då genomgångna bibelterten. Detta ster dels genom frågor då barnen få tillfälle att wifa hwad de satta af språkets innehåll, dels ges nom enkla belysningar och praktista tillämpas gar. Denna afdelning, om jag så får kalla Kn, eller ång, bön och tänkespråkets genomgåcnde, då alla barnen äro tillsammans. får ej uppiaga mer än 30 minuter. Terefter dela barnen fig i små grupper wanligen från 4 till 10 i hwarje, ned undantag of de äldj:e och yngste iom sam las i särstilda rum och derföre äro betydligt större. TÅ genomgås den från föregående söndag ber stämda bibeltex från 5 till 10 verser, på det mest enkla efter barnens fattningsförmåga lämpliga sätt, då med det lilla antal barn, hwarje lärare och lärarinna har åt sig anförtrodt, det blir möjligt att komma i ett förtroligt förhållande till barnen och således äfwen derigenom hafwa lät: tare att för deras förstånd föriydliga och på des ras hjertan inslärpa det gudomliga ordets fanningar. Härmed fortsättes wanligen 20 eller 35 minuter. Derefter afbrytes denna underwisning och barnen samlas änyo i en stor grupp, då als tid någon eller några för barnen lältjattliga jåns ger sjungas och hwars innehåll äfwen ofta pår