1 qpelsen för det anjoll, fom förskaffade ess senern. Omar general Ducrot, wil: ten fall blifwa stjnten, om han saller i fiendens händer, emeron fonunaen af Preuesen ide wil potfänna bang förklas rina, få gränsare hang tapperhet till owänenbet. En gaåna, tå itriten för ett önenblick bwilate, red han ensam upp på en kulle, hwarifrän bar såa fienten drana fir tillbaka. En gewärctula träfjade hons bäst. Man trerte, att generalen bade stupat, men han resse fia upp och aid witare mer dtragen fabel. Wåra förluster ansläs till emellan 1,800 och 2.000 man, hwilka äro etualiaa till trivs utan öfwerdrift funna fientens förknitear säkterligen anslås till 4000 man. Han lvarlemnote i gåär aften fira sårade och töta. — Om striren ten 2 tec beter tet i brefwet åi ten 4 dennec: Den 2 rennes bar franssåa armern tilllämpa fia en mycket betytande seger. På moracnen angreps ten af ofantliaa stritatrafter, fill en vel bestånte af friska trup: per, fost beslutna att taga ridande, och elt ögonblick wacklate måra linier för tet förfärliga onareppet, men sterpå od: nate te sia önvo och återtege ide blott de öfwergifna siällningzarne, utan Sröte rate äfwen fiendens och tiEbbrante natten trerstätes Generol Trechus generalstabschef, Schmitz, hwilken sannerlinen ide är optimist (man klagar altid ciwer det falla syrålet i bans rapporter) förklarar re, att ret war en of de slönaste tarot. ne i Frankrikes krigebistoria. Wåra trupper strero i 9 timmar; de bepansrate mitroiljeuserna och koncnerna gior te unterwerk. Wårt artiljeri är höjt: öfwer alt beröm. Fiendens förlust upp: skattas till 20.000 man, som gjoris etua liga till strir. Regeringen för national: förswaret har tillstält general Trechu en tacägelse ech lyckörskninasstrifwelse. General Trochun bor edjå wija: ten oc jemförlinaste kallöleriahet, persoenlian topperbet och fasthet. Han, fom annars är wänliaheten sjeli, bur lätit statucra alwarsamma exempel på te få stiitande fom gjert ett untantag bland vet unga manslap, fom en hel vara feserrift motstått de seltater, bwilka funre tro fia berättigade att falla fia de försiartrurper i werlten. Wi hafwa lirit en cjampörliat stor förltust af oficerare; det finner bataliener bland mebilhartet, i hwilta alle csficerare äro förare eler tötare. — J bresmet of ven 5 tec. tigånges om friden den 2 tennes: Ebwmu man furs net ställa ansenliaare frafter met fienten wet man vu, att det laga i renemngens plan att blott siälla 40-50 060 man unaa trupper met 80,000 sachsare och närtemberaare samt prenussiska gartet med 25,000 man i reserv. Det är met en fåran, till antolst untersägena styrka, som man tiHtbakotränat en fruktaremärt arme, ven bästa i Eurepa, och återer vr: rat ve ställningar, fom tenna ett ögonblid fräntagit oss samt tillfogat renfome ma föruster, som säkerligen äro tub belt så fora fom wåra, ehuru dessa o lycklitniec, efter hwat nu är konsiateratt, äro långt större än jog milt förra bref uppaaf dem til, nämligen inalles 6,000 man. Från Chatcandnn förifrer Nene Freie Presjes speciallorrespondent den 28 No: ven ber : Mårg åro de ruiner, fom jag redan under tetta Dig genommandrat. Sie:vweiler, Bay illse Strasbourg och de för: störda bvorna mn Orlcans erbjöd ferg: liga och siräcksulla bilder i månad. Och dock har tuappt någet, fom jag under dessa senaste månader sett, wäckt hos mig sädan netslagenhet oc) bevgsel, fom ruir nerna ech de nedbrända gatorna i Chatcan dun. Nära 300 hns ligga i assa och spillror, och det sorgligaste derwid är att lnappt en tiondedel af dem förstördes ge nom bombarderingen, utan att flertalet blifwit efter eröfrirgen fäfom stiraff för befollningens deltagande i förswaret öf: werlemnades åt lågorna. Man bade förut sagt mig att Chatcauduns dog marit för: färligare än BassLilles; nu förnår jag hwad ret wille föga. Jag förstår äfven, hwar: för för några dagar sedan en officer bad en kamrat, fom talade om Chatcandun, att aldrig nämna detta namn eller hos henom wäcka denna crinran. Boziltcs brändes under slagtningen, Chatcaudun efterät; det är sannerligen en icke ringa ätskilnad. I Chateaudun har mer än näs