mer någon marltscrcier dit och begår att jå hyra den, då öfwerlåtes den strax, tillägger brefskrifwaren. Krigetl Från Tours skrijwes den 3 dennes till Jntsgp. belge, att fyrtitusen man folrater nämte tag och tagen förut passerat ftaven för att stöta til Lohbarmen. Den största hänsörelse råter bland trupperna. För öfriat är srämningen för närwaranve fåran i landet, att unga män från Iycerna öfwerallt begära att få inträda i armen. Många fly frän fina familjer oc) blifwa friskyttar, tå de ide utan före ältrarnes samticke få ingå i ven rtepu liera armen. Enliat Gazette de France har general Manteuffel pålgat staten Rouen en friade tentributton aj 15 millioner franca, ren störste, fom hittills blijwit pålagd någon fransk star. Från Hovre skriswes att ten största rörelfe berrskar rerstäres, och att trupp: massor från alla håll strömma till far den. Setan i går — yttrar forrefrons tenten — hafwa id: mintre än 20.000 mobilgartister anläntt bit från Rouen. De förre på ångare, begserfartya ech båtar från Honflaur til Havre, setan flertalet blett med tnapp nör undgått att tagas till fånga af preussarne. J starka marscher hare trupperna tillrva: nalagt 60 engelska mil på tre dagar, och de sågo wid fin antomst rätt medtagna ut. Åiwen twå kriaeskepp med 1.200 slöfeltater ontänte från Cberboura; för öfriat finnes här kovaleri ech flera fom panier linietrupper. Myntis-heterna bör ra ide baft liten swåriahet att inlvartera alla teesa menniffor. J alla bänseenten wirtanas de mest omfattante förberevelfer för att afwisa ett oanarepp aj tyskarne. På wallarne uppställas fanoner, netienalgarrena bewmäpnas med fnitegerwär, alla män melon 40 od) 60 år8 ålter bafwa erhållit bhefallniva att in. finna fia på starsbuset, en ambulanskår bäller på att bilras och 5,000 fännar finnas reran i beret skap tör att motta: aa de fårade. Alla lonrtbrufare i trot. ten bafwa erbållit befallning att senast i morgon föra fin beskap in i siaten; wi wänta i morgon 10.000 sjösolrater från Brest, oc i tet bela taget skola jannolitt 50.000 man sammandragas för att försuara Hovre. Parisersästena iakttaga fullfomlia tvyftnad. Franemännen utwecka största möj: liga werlsamhet; ove synas bebålla bwarje wiatia punkt ech fromskjuta sina förswarelinier ät öster. Kanoner bafwa blifwit uppstälda på bolfön la Varenne ech ett batteri är anbragt på Avren. Tyskarne begifwa fis tihbata till Amiens. Preussarne fortsåtta med stor energi anfallet met Belsort men sästningen före swarar fia med ster hårrnackenbet. Tv: skarne bade bemäftiaat fia ställninaen wir Danjentin, men uttrefwos derifrån med ter förlust; ett belt remente sänes wara upprifwet. Preuesarne erkänna, att bes läarigen af Betjort kestat vem förre effer än belägringen ap någon annan fästnina. Tre ballongbref från Paris. De äro taterate den 1, 4 och 5 tec. Ur brefwet of ten 1 dennes mettela wi följanre: Jia skrifwer vagen efter en wunnen trabbnina, ech detta kan tenna gång ide bestriras, eftersom te franska truprerna hafwa tillbragt natten i te eröfrare stälningarne, hwilka re bibes bållit. Striden mar mycket liflia och och wacklote en tiv fram ech tillbaka. XI. omtring 10 war såällninaen tock mycket gor wir Ccuilly. Det 106:te li: nieregementet blef illa merfaret och fmölmate till och med i fora att blifwa till. fånanatagna, men unter tatens lopp wänte bloret fig. Som jaa förut wisste, lunte fräUningen wir Mentmeely icke bälloe; ber war ved enrast en tivisien i elten. På walplatsen mellan Cbhampiar ry och Bois fur Marne ftannare förre. len red på mår fira. Ett sista anaripp af prenssarne mottogs med en förfärlia artillerield. och striden slutate med en