Huruledes man aktar sig för granaterna. Öfwerallt i S:t Ctente part, vå den fria platsfsen framför Porte jaune, på wägen, fom rerijfrän serer till dr vitersta poster va, kan man ide taga fem stea utan att siöta på djupa bål, bwilla uprruwite af aranaterna. De tjockaste trär äre afbrutna fom stjeltar, arenarne ligaa krinaströtto öfwerallt — och likwål är snart sant ingen föriust af menniskolif att bes klana. Saken fule wora allreles obegriplia, ifoll ide wåra selrater få förträfftiat in stuterat och sörsstere sin på att anwända te försinti h teåt.ärter, fom äre att wid taga, då man fyuktor en närmare berö: rina med reeja fortisa sändningar från franamännen. Melan tnaben och Pro: jettilens nctslåente förnär ungefär få låna tid, fom man beböfwer, för att myc: fet hastiat räkna fill tiu:o. Höres nu knallen, få tuta alla sia nr ttus faran är förbi. Den fom får i närheten af en wäna, örwer bwilkan aranaten, fom: mande från metjatt håll måste possera, seringer haftiat from till och trycker fia plaft in emot tensamma. Orsaken hwar. för tenna mandver bör iatttagas är, att rå en aranat exvlererar framför en, få flvas styckena i spetsia wintel ät samma höll, fom granaten aär, oltria boftänacs. Den swåraste situationen är ver: för, rå mun befinner fir framför ren freverante aranaten. Man måste vå Fasta fia blott på marten, huru smursia denna än må wara. J nio ech nittio all af buntra flyaa styckena tiilräckligt hönt. för att icke fåra ven liagande. i—ä—ä—ann3333 —