Norrländska Korrespondenten – 1 november 1870, sida 2

anslaget, ock äro de fom få mest släppå till fiolerna och att de derför böra få sim wilja fram. En sats lika falsk som ofte hörd; ty man skattar i mån af och för de fördelar man har af att wara medlem i samhället och för öfrigt bör wäl äfwen den, fom skattar litet, wara tryggad mot slafweri under bättre lottade. Bewiljas anslaget blifwa kommunalskatterna nästan fördubblade och då torde funna ånyo hän da att de fom betala mest för de fora utffylderna lemna staden och att de mindre bemedlade ej funna uthärda tungan. Denne måfte till utskylderna taga af det nödwändigaste då den förre tager af sitt öfwerflöd För inwånaren i kojan är 1 rdrs utbetalning swårare än 100 rdr för dem i palatset: hwarom restlän gderna endast alt för tydligt witna. Ånnu bes dröfligare blefwe, om olyckor skulle tills stöta såsom misswäxtår, ännu en Gefle brand, krig och örlig o d. — Huru läns ae fan det dröja, innan utgifterna wåxa för öfod gatulysning, stenläggning, Polis fen och sattigwården, en wattenledning och andra trängande behof. Beröfwas städerna bränwinsförsåljningsafgiften fom mer på debetjerlarne en rubrik för ftadshuset, hwars reparationer troligen ännu en tid komma att sluka stora summor. (Dock drabbas kanste ej staden deraf?) Dertill bör läggas den benägenhet laudås tingets uttax vingar wisat att i en orowäckande grad stiga. Endast för fiuhvården utaxeras under 2 år 29000 rdr. — Då kunde hända att rättwisa förebråelfer riktates mot fullmäktige derför att be ej sölt jemnare och rättwisare fördela fofts naderna. Nu åter synes en werklig jerns wäg seber nära att fördunkla äfwen de tlarafte omdömen och gifwa ny belysning åt ten bekanta satsen, att swenskorne äro ett trögt folk fult af hetsighet, fom knapt will ens löra någon erinring. En såran wille talaren likwäl ännu fram ställa emot ten kortsynta föreställningen att med jernwägen faller oss oc alt annat till. Förhållanrena i Malmö, Yftad m fl ställen aifwa mid handen, att till trots för jernwågen starsutskylderna ökas i en bekymmersam grat och att jerns wägsaktierna nässtan intet wärde ega. Med tessa anmärkningar afsånge tal. att förhindra ett afgörande på bekostnad af starens framtid utan rättwifa och billig bet få att i framtiden alädiens pofal ide måtte i bottensate lemna något arummel, fom kunde aifwa bitter eftersmak, och vrfade tal., fom just wäckt motion om 150 tufen rdrs anslag såsom en fyllnad till enskildas bidrar, att kontraktet skulle uns derkastas en granskning af sakkunnige och förfarne män på platsen eller annors stäres. Borgm. Ablgren lofwade gemäla den föregående tal. fastän han icke wågade smickra sig med att wederlägga honom. Jernwägen är ej ett stundens werk endast och just derför bör framtiden ha sin del af tungan. Stadsfullmäktige böra genom sitt bifall till anslaget wisa fig stå på en högre kulturståndpunkt än landsbygdens ins wånare, hos hwilka man ej kan förutsätta insigt om wigten af en jernwäg för mas teriella och immateriela intressen Så långt ifrån att riksdagen skulle börjat twefa att upptaga jernwägslån, har twärtom ingen föregående ritsdag beslutit få stort lån, fom innewarande års. Mycket beror på fullmäktiges votum, men ej allt; ty många strider äro ännu okämpare, innan första spadtaget göres att jemna wägen.