Norrländska Korrespondenten – 26 augusti 1870, sida 2

af den kommenderande majoren och flera andra tappra krigare draga sig tillbaka till Kairo. Man hoppades visserligen, att major Martel blifvit bortförd i slafveri, men ingen af de Turkar, som emedlertid blifvit tillfängatagne, kunde meddela det minsta om hans öde, hvarföre man ansåg honom för förlorad, och hans maka, som nu kände, att hon åter skulle blifva moder, på det häftigaste sörjde honom. Samma dag som Kleber mördades, dog fru Birch af febersymptoner, och enklingen förmådde fru Martel att fortfarande kvarstanna och såsom en moder vårda hans son, som medföjlt föräldrarne till Egypten. På detta sätt hade Birch fått tillfälle att ytterligare befästa hennes vänskap för sig, när en dag en af de jemte Martel i ofvannämnda strid saknade soldaterna återkom och berättade, att han lyckats rymma ur den fångenskap, hvari han och majoren befunnit sig, samt att majoren vid hans rymning låg nära döden af feber. Birch begärde och erhöll då tillstånd att förklädd få resa till Abyssinien och återköpa fängen, om han ännu vore vid lif. Han reste och återkom efter någon tid och visade en skrifvelse från en scheik, på Arabiska språket hvaruti förklarades, att majoren dött såsom hans slaf.