Norrländska Korrespondenten – 26 augusti 1870, sida 2

Bland orsakerna påpekades med sårskild betoning fosterlandskärlekens aftagande, måhänra försatart aj ven mannamån folket tycker sig warseblifwa öfwer alt i wårt land. En talare, en bonde som en gång sålt sitt hemman för att emir grera men sedan ändrat fis, erinrare om twånget mot den, fom i andliga ting trodre annat än hwad öfwerbheten befalde och hwilket på 50 talet dref Erik Jansenisterna, som, ehuru de woro med: menniskor, straffades med sängelse, böter samt watten och bröd för det de wille återföra ten rena, luterska läran fom war och ännu är förderfwar, ur londet för att i Amerika icke finna den frihet de sökt. En annan talare: Cmigrationen är en gammal sak, började på 1600talet, då liksom nu orsakad af 1:0 cfonomiskt oc) 2:o andligt betryck. Goda stkörrar och förtagsamhet skola afhjelpa eller mildra det förra; kristlig bildning det sednare — ty olila troende förföljas ej blott af lagen utan fast mer af fol: fet eller någre ref; ledare, fom hata, förakta och håna vem med; ffymfliga be: nämnningar unter det att i Amerika fullständig religionsfrihet fins och ingen kyrka ver är legaliserad eller understörs af staten. Samwetstwånget trycker hårdt och en friare lagstiftning är rerför hö geligen af nöden. Ytterligare en orsak är, fare en tal., njutningslystnaden och dermed förenadt hopp utt med mindre arbete få timlig lycksalighet. Låtom oss derför arbeta och spara redan här! Här wid anmärktes att ofwerflöd och njutningar ej gerna funna tillwitas arbe tarne allmogen utan fastmera de högre och högste samt att, såwida med njut ningar menades superi och dylika fmutsiga saker, lystnaden derefter ide kan til fretsställas i Am., det nyktraste land i wersten och der superiet är en ffamfläck för ren derpå begifne. — Här: efter blef det åter tal om mannar mån, hwars befintlighet en af presterna dragit i twifwel och hwars tillwaro bes wisades genom en erinran att de religiösa twångslagarne frå tvar och wmisfertigen också ffulle tillämpas, om blott någre wågare hwad de gerna wille (hwarpå cr. anfördes), att ett tjenftemmmawiälde fin: nes fom ger någre få makten öfwer de månge; att underwisningen är ordnad till förmån nästan endast för embetsmannar bildningen under det jordbruket och näringen, fom få betala dertill, föga tillgodo: ses: att banklagstiftningen drager pengar: na från näringarne till den större bhandelns fördel, att i kommunal, politijk och lyrklig rösträtt är till den grad orätt, att en person fan rösta ner halfwa socknen, och att masugnar och stångjernshamrar betyda mer än en odödlig själ wid walet af själaförjare; och att wighällningafomt sljutsnings tungorna trycka på landtbrus fet till hufwudsaklig fördel för bruk och handelsresande. I följd af alt detta mar det också oftaft den dugligaste af far miljen fom reste till Amerika, emedan han fått upp ögonen för sitt wärde fom Iinenniffe oc) medborgare. Det war nu fom paft. Löfdal från Hasfela tog ordet wisserl. för att erkänna, att nå gon mannamån fans men hufwudfaktigen säga, att mannamånen alltid måste finnas ty fynden är dess orsat och att således emigrationens orsater woro: en oro i wår tid, ett missnöje, en missbelåtenhet med snart sagrt med allting. Wisan, fortsatte tal., sjunges från alla håll och flere nappa