dämpare Nismark det tyska nationalpar tiete otålighet efter hela Tysklands fam mansmältning med de orden: Ett krig med Frankrike örekommer många wara em fött sak, men de hafwa knapt någon aning om ten wålrsamhet, hwarmed fransmännen skela frambryta, när deras nationella lirelse wäl är fatt i rörelse. Från Köpenhamn skrifwes till SnällPosten: Unrerrättelsen om krigsförklaringen ankom i fredags afton hit och utspriddes straxt med extra nummer af flera vag: blad och genom flyaskrifter, samt wäckte naturliatwis den ssörsta sensation. J Tivoli hölle tol, bl. a af Nimestad, och öfwerallt sjönaos och spelades nationals sånger; både Balduin Dahls orkester och gamle Lumbues i konsertsalen måste den ena gånaen efter ten andra fpela Mar feillaifen, omwexlante med den tappre tavttfelvat. Att ministrar och embetsmän o s. w. i fönnerbet i fria: och marinministeriet äro ifrigt sysselsatta, är naturligt. Dock met man för ögonblicket intet om faters nas ögenblickliga ställnina hwad of fielfwa beträffar. Hertia Cart of (Glidsburg) är nu anländ från Ems, man hwad bon medfört, är ej bekant. Allmänna mevingen, i allu fall här hufwudstaden, synes wara den, att wi mäste teltaga i kriget — friwillint eler nöttwunana och i få fal helt säkert friwilligt. Om det är mår wilja att någonsin återfå hela det dans ffa Sleswig, duger vet ej att wänta till dess ten stetta tufwan tommer flygande, utan man mnåste söka efter den. Det fan wara — ja det är — farliat, men det år ten enda möjlighet, ty af intet kommer intet. Från och medi fredags och hela natten derpå arbetates i marinetablissementerna på Holmen, hwarestve kvarwarande pansarfartygen m. m. skola rustas i all hasft. De tre pansarskeppen Peder Skram, Danneborg och Lindvermen hafwa nyss kommit hem från ett sjötåg och lig: aa altså färdiga, Utan att säga, att mi äro wäl förberedda, wågar man bod näs stan påstå, att wi öro det få wäl fom bet antagligen fan wåntas att wi någons fin skola blifwa det. Och ni, hwad Swerige och Norge ans går — — —? Bauddsorts-Ruyheter. Wenersborg. En af stadens tidningar berättar att för någon tid sedan har en broder till Carl XV warit framme oh spökat derstädes. Han hade uppträdt fås fom en vift dekorerad od) uniformerad militär. Han uppgaf sig bland annat ämna i spetsen för 10.000 man inrycka på Grunnebo hed, för att afskeda det derstädes kamperande regemente. Detta fär ite fig litwäl wederb. i Wenersdorg mins dre mid, och prinfen fit lila ostörd grassera fom den lita oskadliga, förmenta Wasaprinsessan fröten de la Brache; men då den föregifne brodern till h. m:t fos nungen derefter började tala om att inspeltera och visitera embetswerken, facfors na, lasarettet, apoteket m. m. i den bot tenärliga staden Wenersborg, blef det straxt annat ljud i skällan, ity att den jarlige mannen genast greps och insattes på dårhuset. Så tokigt! Men ändå toligare är att en del af allmogen i tralten kring Wenersborg inbillar fig, att denne falske Demetrins är ingen mer och ingen mins dre än ven, enligt uppgift, saligen affoms — — för att fånga honom. Den försvann J — — —