Norrländska Korrespondenten – 7 juni 1870, sida 2

Article Image
det Schultze Delitschska fpartasfefyfiemet, funna äfwen med gansla mycket skäl anses med sparbanker jemförliga, hwaremot, när ve ide åro solidariska, utan bildade på grund af altielagen al år 1848, de höra till ett helt annan ta: tegori, samt ide heller af Utskottet an: setts kunna ifrågasättas till kreditivrätt. Den omständighet, att en af dem retan haft kreditivrätt i riksbanken, synes äfwen bewija att herras bankofullmäktige sjelfwe ansett dem wed sparbanter it: stälda. Man har talat om säterhet? Men jag tillåter mig, i berörta hänseende, erinra, att både follbanker och sparbanker äro enligt reglementsförsla. get twungna, att både folkbanler och fparbanter äro enligt reglemetsförslaget twungna att, innan de komma i ätnjutande af kreditwrätten, ställa säterhet, som af bankofullmäktige pröfwas. De äro i detta hånseende icke likstälda med jernkontoret ock manufakturdiskonten. En talare har önskat, att man skulle ur den föredragna punkten utstryka äf: wen kreditiven för sparbanter, jerntons toret och manufakturdiskonten. För den na uppfattning funna ganska goda skäl anföras, men bär föreligger ju ie den: na fråga, utan endast huruwida, när sparbanker ega trevitivrätt, de foltbans fer, fom med dem äro jemförliga, böra insättas i samma rätt, fom fparbanterna sedan mänga år ega, eler kanste ännu riktigare, böra återinsättas i samma rätt, fom de redan egt och af hwilken de warit i ide omtwistad besittning På grund af hwad jag sålunda, med den korthet, fom den framskrinna titen gjort till en pligt, sökt ädagalägga, Hr: far jag bifall til puntten i oförändradt Id. Hr von Schwerin: Jag war mwigfer: ligen ej närwarande i utskottet, då 24:de punkten af förewarande betänkande der behandlades, och kan således ej redogöra för de motiv fom wid behandlingen framgingo. Jan tror rot att, hade jag warit med, äfwen jag skulle yrkat bifall. Efter min uppfattning äro nemligen dessa folkbanker, som äro inrättade efter ett tyskt system, särdeles gagneliga för arbetaren, genom att höra krediten åt. komlig äfwen för honom. Detta system har lyckats så wäl, att, när 1867 det i Paris war en stor concours för att be: döma hwilka anordningar fom medfört största gagn för de arbetande klasserna, få tilldelades det stora priset åt Schule: Delitsch just för införandet af dylika folkbanker i stor skala. Jag har nyli: gen genomläst en berättelse från Tysk land angående dessa bankers ställning. Alla skötas af direktioner, sammansatta dels af arbetarne sjelfwa oc dels af an: dra i saken bewandrade personer. Sngen har wisat förlust — endast en hade förlorat några och tjugo floriner på sin rörelse. Dessa inrättningar synas sålunda funna göra mycken nytta och böra, ens ligt min tanke, af staten understödjas; hwarföre jag yrkar bifall till utskottets förslag. Hr Mörner, Carl Göran: Jag hör till dem, fom motsätta sig utskottets för: flag i denna punkt, för få midt vet wird: kommer de så kallade folkbankerna, om hwilkas natur jag ej har ett klart be: grepp. Jar har wisserligen under af: tonens lopp fått del af reglementen för några sårana banker, men det är tybd

7 juni 1870, sida 2

Thumbnail