Norrländska Korrespondenten – 3 juni 1870, sida 2

110) att mom, 4 af 851: i nu gällande renlemente må erhålla följande lyrelseFör ve summor fom lyftas eller ins sättas å kaesatredit, berätnas å freditiden till — — — — sparbanker ochs. k. folkbanker fyra procent. 2:o) att motswarigheten till Y 63 inn gällande reglemente må erhålla följande lydelse: Mom. 1. Kassakreditiv får bewiljas: b) åt sädana, för frultbärgörande af smärre lapitalbesparingar samt länerörelses bedriswande afsedda s. t. folkbanker, bwiltas, af weterbörande myndighet ftadlästade, stargar ide äro grundade hwarten på förortn. af 6 Ott. 1848 an gående attiebolag, eller på tung. af 20 Maj 1564, angårnde enskilda tanter med jedelutginingsrätt. Mom. 2. Sparbanter och folkbanker ware från inträdesafgift befriade. Mom. 4 Såsom treditiv må bemiljag — — — åt folkbank, som till krebitibs erhållande sig anmäler, högst 10,000 rdr. Hårjemte föreslär utskottet att foltbanterna i lithet med öfrige freditivtagare må ega att utan särstild afgift mid utgången af ett treditivär till nytt treditiv, om sådant bewiljas, öfwerföra bes fintlig tapitalstuld, i män som den icke öfwerstiger det nya kreditivbelopp. Urstottet bar, såsom synes af dess här anjörea ytrande, Haft fmårt att bilda fig ett tlart begrepp om folkbankernas wäjendtliga egendomligheter oc) detta oattadt, setan många år, de Schulze — Detuschsta fottbankerna i Tyskland ä dragit fig stor och rättwis uppmärtfambet ap Jåwäl industriens fom wetenffas pens målsmän; oaktatt inom egna lans damären finnas tre folkbanker, hwars tiuwaro, organisation och wertsamhet ej borde wara otänra. Om utskottet fås ledes ej warit öjwertygadt om foltoanteruas gora ändamal, skulle det fannotitt ide hafwa tillstyrtt de ansprätslösa fordringar br Gumelius å foltbankernas wägnar stälde på rifgbanten. J ala händeljer bör rock ej glömmas att utffottet ytrat sig om folkbankerna i en ton af attning och wälwilja, hwartill öf: werläggningen inom första kammaren i wiss män lemnar ett märftigt motstycke. Den 25 April föredrogs och viffuteraded i wårt öfmerhug bankoutskottets mer berörda memorial. Wid behandlingen af ven puntt, hwari föreslås ned sättning af treditivet til manufakturdistonten ytrade hr Renterswärd fin förs undran öfwer att man på samma gång will bewilja freditiver åt en slags inrättningar fom kallas follbanter, (obs, det förnäma och högdragna i tonen) hwilla äro på Modet — ett argument, fom hr Wallenberg fann temligen lånasökt; ty ej mindre än 150 soltbanker ful: funs na få fina behof till godo fetra genom bet freditiv manufakturdiskonten nu ber. På ett höast förundvertiat fött upps trärde br grefwe C. G. Mörner, fom i ena ögonblicket talar om 0Folkbanker, för hwars säkerhet man ej har någon garanti och menar att ren såkerhet folkbankerna skulle funna ftälla, torde wara få godt fom ingen men i näfta ögonblick afläager följande fyndabetännelse: Jag länner ej (vet bör altid erinras, att tal. sitter i första fammas ren) på hwad sätt dessa banker skola organiseras. Jag wet ej ens hwilken myndiahet, fom bar rätt att fastställa