Sedan presiventen Schneiter uppnat bee jamma med ett tal, hwari han metdelade, att folkomröstningens resultater bade blifwit för rittige erlände af fam marens afdelningar, samt att folkets stora pluralitet hade sfwarat ja på ren af t:jsaren framstälda omrösiningsfräaan, in ståmte förjsamlingen i ropet Lei we fejfaren! På wensterns wågnar begärde nu Jules Simon (representant för Paris 9:de walkrets) ordet, troliger i afsigt att framföra en eller annan pros teft, men kammaren beslöt att öfwergå till vagordningen. Redan denna i i oc för fia obetyrliga tilldragelse röjer tills rädlipt, att friheten efter omröstningen stal intaga en ännu ogYynfammare fälls ning, än före densamma. J kamrarne torde man funna mänta stormina förhandlingar, enär wenstra si dan, med stöd af en start grupp af mel: lanpartiet ej stall underläta att högljurt begära fullbordandet at te redan ine lerta reformerna, hwaraf ide en enda, ej en gång prasslagen bufwit julländad; den wigtigaste bland dessa, landtbrufdreformen, tan icke uppskjntas utan stor otacksamhet mot den samhällsklass, som tejsaren i synnerhet har att tada för den wunna segern. Kesjaren besötte i söntags fapplöp: ningen wid Longchamp, som gynnades af tet herrligaste wäter. Han antom rit tl. 3, seran han förut gisuwit uudtens för ett stort antal al deputerute, fena: torer och högre eignitärer. WHid ans tomsten till tapplöpningebanan helsades han med stort jubel af tet i owanlig mänad Jörsamtade fellet. Jagenstug slär i Frantrite få wäl an fom stamnången, fare madame de Gårorcen, och vet är märkwärdigt, tiuägger ceu torieppvudent som meddelar detta, huru tost pattarna sitta på sranemännens hufjwusea och vivatropen i deras strupar, sedan de sju millionerna ja kommit till werlten. Sejr saren tyckes sägna sig åt en sörträfflig helsa och synes wara mycket beläten. 20 Marseillaise anställer följande betrattelser för att bewisa, att de 7oför. fonliga ingalunda dansa på rofor, och att det både är dyrt och farligt att ber finna fig i deras läger. Sevau ven bes märkt, att en af titningens metarbetare blifwit net stjuten af prine Pierre Ra: poleon, att en annan endast genom flyt: ten undgått samma öde, och att ve flefia merlemmarne antingen äro eller haf ma warit i fängelfe, framhåller tidnin gen, att ehuru ren har bestått i endafi fem månarer, bar dess retaktien rod blifwit römd til inalles sju års och twå och en half mänaders fängelsestraff, hwilket i medeltal gör fem och en half månads fängelse för hwar och en af dess medlemmar. Penningeböterna upp: gå tll 18,000 franks. Portugal. Niintia underrättelse från Nortuanl.