Norrländska Korrespondenten – 10 maj 1870, sida 2

sjelsuppehållelsedristens sista nödwärnsmedel få lär bet wål wara sörtwiflan och ide förbittring fom sätter retta tweäggade järn i ardetareng händer. Def utom finnes många fom anfe, att det i ty fall tillkommer de upplyste, bilrade, wälwilige och rike arbetsgifwarne att tana första steget på eftergifternas bana, att först räcka handen till försoning. Innan wi för denna gång nedlägga pennan, skola wi slutligen be att få gör ra en liten rättelse. Aftonbladet synes antaga, att tanken på ett allmänt arbetaremöte först wäcktee wid det stora päftbesöket i Stockholm i sjol somras af ranska och sy swenska föreningar, då Sällskapet för Arbetareföreningars befrämjande anmodades att bringa ett sådant möte till ftånd. Detta måtte wara ett missjörständ. Ty, få midt wi annars äro wäl underrättade, har Sundswalls arbetareförening redan för 1 12 år fe van, i strifwelse til Stockholms arbe tareförening, anmodat denna att fam mankalla ett sårant möte; och om få skett hade det måhänta unrwilits att wid kringsändantet of inbjudningen till mötet rent af förbise befintliga arbetare: föreningar. J Hernösand t. er. finnes werkligen en arbetareförening, fom till oc med haft nog styrka att funna inrätta en handelsförening och nog insigt att göra bet wäl. Men oden fing ej till för det sällskap, hwars namn och uppgift är att befrämja arbetareföreningar. Skall den eler ffall den ide ega att fänva ombud till Arbetaremötet?