Norrländska Korrespondenten – 6 maj 1870, sida 3

— Från Jernäs lotsplats slress den 24 dennes: Walen går nära intill Storhällan och Grisselklubben, men derutanför är det fullt med drifris öfwer Hela fjön eller få långt man kan fe. Stockholm. Sjöfarten på Finland är öppnad. I fredags på morgonen antände hit finsta ängfartyget Dagmarv från Åbo. Hwarten i Abo skärgård eller i den åländska syntes någon is, fäger Å D MA Landsorts-Nyheter. Orvebro. Bodtlotteri. För att, utan alt för tänbar förlust för fig jjeli och utan en för bokoch förlagshandeln lika menlig prisnedsältning, lunna realisera åtminfto: ne någon del af sitt wärdefulla bottager och på samma gång bereda tillfälle till spridning bland den större allmänheten, äfwen den föga bemedlade, af ett vitt ur wal af swensk originalklitteratur och alster af wåra förnämsta tonstnärer, utan nås gon tänbar uppoffring för töparen, och för att derjemte äfwen bereda arbetsförtjenst åt ett ej ringa antal yrtesidtare, hwaribland sådana, hwilkas arbeten, rätt utförda, äfwen funna hänföras till tonitwerk, har bothandlaren Abr. Bohlin hos kon:s befallningshafwande i i länet anhållit, att få föranstalta ett flags lotteri för fpridning af swenska böcker, mujitalier och tonjtalster, mot förbinrelje att lemna ett Dbidrag af minst 1,000 rdr till Örebro stads follskola, — hwilket bidrag kommer att ölas i förhållande till framgången af ut: lottningen, möjligen ända till 5,000 rdr. — Konts befallningshafwande har med anledning af ansötningen förklarat hinder ide möta för den tillernade utlottningen, före hwars anställande de till Örebro stads solksskola owillorligt utfäste 1,000 ror dock ffola wara dit aflemnade och utlottningen afslutad före 1 Februari 1871. Helsingborgs tidning yttrar: Wid de skrifningar, fom föregå studentexamen, hafwa, utaf 20 examinandi wid härwarande högre elementarlärowerk, 4 straxt blifwit underkända, derutaf tre, som genomgått de högre klasserna. Utaf dessa tre är ben ene 29 år och familjefader och de beg: ge öfriga resp. 33 och 29 år. Det är ingen lätt sak att wid få gamla år lära fig skrifwa latin torrett, och wi skulle tro, att de nu underkände, ehuru de warit mycket flitiga fi allmänhet handlat tlotare och bättre anwändt fin tid, om de slagit fig på något praktiskt yrke, än på ett få otacksamt latinstudium. Samtiden ställer icke få små anspräk till och med på en prest, å förståndets wägnar, och i skolan drager man numera tillbörlig omsorg för, att alumnerna icke komma låugt utan god underbygnad; det wore derföre önskligt, att så få som möjligt inlåta sig på den lärda wägen, om de känna med sig, att de ide funna tillfredsställa dessa anspråk. Wi hafwa nog och mer än nog af medel: måttor, fom trängas med hwarandra om statens embeten och wi hafwa öfwerflöd på prester, hwilkas hela kallelse består uti att staffa sig ett lefwebröd. Niksdagen år 1870. Den 29 April. De af Riksdagen ut ledda walmän, 24 från hwardera fammas ren, sammanträdde i Första kammarens samlingsrum och walde till: fullmäktige i Riksbaukeu: f. d. ftatsrådet O. I. Fåhreus (ordförande)å, frih. S. 3. A. Stogmant, professor N. H.