Norrländska Korrespondenten – 22 april 1870, sida 2

Bond, J. E. Naren, Joh. Moberg, L. F. Olsson och O. A. Fernqwist ups giordt förslag till ändring i nuwarande stadgar granskades och antogs och för hwars hufwudbestämmelser här redogöras. Hwarje wälfrejrad, myndig person med god helsa och som ej fyllt 50 år eger rätt att inträda mot en inträdegafgift af Tio ritsdaler (hwilken dock för den som är öfwer fyrtifem ar gammal höjes till Femton ritedalter) och en år: lig inbetalning af Fyra ritstaler fom erläggas kvartalswis med en ror. Au inbetalning af dessa afgifter uphör med den 29 April 1875 för alla dem, fom före denna fjutoch begrafningg-hjelp: kassas biltande warit delägare i ten s. t. handtwerkskassan och för alla andra, fedan de i tjugo år ortentligen fullgjort ofwan anförda inbetalningar. Sjukhjelpen utgår fortfarande som hittils med fyra ror i medan under högst ett halft års tid; begrafningshjelpen med Trettio ror, fom utbetalas tre tagar efter det dörganmälan blifmwit behörigen styrkt och understödet åt efterlemnad far milj bestämmes af delägarne wid ordinarie sammanträde etter af styrelsen framlagtt förslag. Slutligen och för den hänvelfe att i följd af en eller annan orfat kassan ej längre skulle funna till nu beftämrdaändamal anwändas fommer ren enligt ftadgarnas sista paragraf att blifwa en Enkeoch Pupill kassa för medlemmar af handtwerksklassen. — On stadens polis. Wi uttalade för någon tid sedan och med anledning af tillsttandet af poliskomiosarie den tanfe, att han snart nog skulle finna omöjligheten af att med nuwaranrde rin: ga polisstyrka uppfylla alla de wigtiga åligganden, fom fordras oc med rätta af ordningsmakten. Wår förmodan har besannats, långt förr än mi kunde ana och stadsfullmäktige skola sannolikt re: dan mid nässta sammanträde af magi stratsombudet erhålla oemotsägliga bewis på det misstag de begingo, då de trodde sig ordna polisen bättre genom anftaf: fandet af en ny chef än genom att öka antalet af konstaplar. Komissarien Hellman har nämligen till magistraten ingått med en anfökan få lydande: S08 Magistraten får jag wördsamt hemftälla, det jag måtte blifwa berätti gad, att få ofta bebhojwet päfallar, och synnerligast Lördags samt Helgevagsaftnar, på hwilka dagar nämligen en stor ffara sågwerksarbetare, landsboar och an: nan les befolkning, strömma in till fras den, och då i allmänhet hängifwa sig åt ett hejdlöst superi, samt i öfwerlastadt tillstånd åstadkomma slagemål, jemte anz tra, mer eller mindre störande famlin: gar af flerehanda flag, hwilka blifwa omöjliga, att som fig bör, med endast 3 man, fom stå mig till buds, öfwerwata; få, och intill dess det blifwer annorlunda förordnadt, till tjenstgöring beordra de extra polistonstaplarne, flere eller färre. Men då det wore obilligt, att til få dan tjenstgöring dem indraga, utan den ringofte erfättning, och flertalet aj dem äro handtwerkare, hwilka dragna från fitt arbete, hwaraf te skola hafwa sitt uppehälle, skulle drabbas af förlust; får jag lika wörtrsamt anhålla det Magiftraten behagade hos rem sig wederbör, ver om göra framställning. Det är ide min åstundan, att genom