Norrländska Korrespondenten – 11 mars 1870, sida 3

Article Image
Del fule kuana sfynas, jon bade 11 gjort oss stylriga til någon försummelse derutinnan, att icke nog mycket uppmärk sammat denna rörelse i en lantsort, fom onettigen är af den största betydelse för fäderneglandet och derför har anfpråk på att dess intressen tillgodeses. Men utom tet att frågan hittills ide haft nåpot egentlint större omfjanag, hafwa wi ätrett, att den lämpligast borre inom orten först tiffuterag, för att man utom Norrland skulle få ett fullt tillförligt begrepp om ten betydelse man inom orten wille ge åt frågan. Wi hafwa imellertid märkt, hurusom opinionen mera stadgat fin derom, att något werkligt framåt: skridande i Norrland ide rimligen tan wara att hoppas, derest ide dess närings lif blir understött af jernwägar. För reträdeswis hos allmogen har tenna Ås sigt börjat göra fin gållande. En för stild anledning för oss att behandla denna fråga, har nu imelertid yppats, feran titskriften: Norrland och dess framtid uti än:r 1 för innewarande är sökt bes wisa möjligheten, att en bana Trond: bjemSotefteå—Haparanra flute funs na wintertiden blijwu en wärdesull tran: sitobana, ide endast för Norrland, utan jemwäl för Finland och wissa delar af Ryssland. Utrymmet iillåter of ide att vu ätergifwa hwad tidskriften i detta afseende yttrar, men de skäl, fom anförag, synas oss gansta antagliga, förutsatt att lokala hinder icke möta, hwarom wi dock sakna all närmare tännetom. Finnas ide sårana hinrer, skulle wi wilja ins stämma i den af tidskriften yttrade tanke, latt befolkningen i dessa nordliga län: ver är anwisad att söka Throndhjemedfjorten säsom ven hamn, till hwilken denna befolkning söreträdeswis borde wända sia den tiv af året, vå öfriga hame nar äro tillfrusna. Jmelertid skola mi med werkligt nöje följa denna fräga med nörig uppmärkt: fambet; men wi hafwa trott of böra retan nu erinra om denna plan, under förmotan att den fåmedeljt fnaraft må tunna blifwa föremål för betömanre både i Norge och i Finland. J sammanhang med renna fråga blifmer tet naturligt: wis af stor wigt, att den föreslagna bar nan mellan Trondhjem oc Sundswall må få en fåran riktning, som bäst öf werensstämmer med Norrlands interessen och planen, om den är möjlig att genomföra, att öfwer Swerige få en transitotroafik till ständ imellan Norge och Finland. Man stulle noppeligen wilja tro, att någon jernwägsstrid i Norrland borde tunna uppstå, men den pågår redan; och twå meningar hafwa gjort sig gällande om lämpligaste riktningen för banan Trondhjem— Sundswall. Ett parti mill draga den öfwer Ostersund genom Medelpad till Sundswall, men det andra från Storsjön i Jämtland rakt på Sok lefteå och widare derifrån på Sundswall. Wi sakna den lekaltännedom, fom ers fordras, för att nu funna bedöma frågan, hwilken dock synes wara af stor wigt för orten. Wi hoppas, att under tiden de båda partierna skola söka grunoliat utreda den, få att allmänheten må funna få en fult tillförlitlig lerning för sitt omdöme. Det är ganska sannolikt, att nämde tidskrift, fom fortgätt sedan Mars mår nad sistlidet år och derunder behandlat en mängd frågor af mer och mindre all:

11 mars 1870, sida 3

Thumbnail