Norrländska Korrespondenten – 8 mars 1870, sida 3

utsärdad of professorerne Sigurr Ribe bina, Axel MNyblens och C. Y. Sahlin samt orjunf:en F. .. Häggyrröm, har Joljante wärtiga lydelse: Dland vem af nn leswande slägte, hwilta idkat allwarlinare srudier inom Upsala unwersitals fitosefiska fakultet, torde de wara få, fom ide dels i pers sonlig ben bran och tackjamhet dels iden bildning, te mid univerjitetet wunnit och med hwilten te nu gagna fåderneslane tet, åt Boström rest en minneswård, bättre och waraktigare, än hwarje faran af sten eller metall. Men äfwen en syn ig minneswård bortde icke saknas, ut wisante ten plats, ver de jortiska dare lefworna ar ben härangänane funnit siu hwila. Här är dock ide fråga om näs got praktsullt eller tyrbart monument: vet stulle strida mot ten bortgangnes eget sinnetag och smak. Enrast en entel arufwärd må sylla det rum, fom i ven bistoria öfwer unwersitetets hätangangne lärare, hwunten Upfala tyrlegard har att förtälja, står tomt, sålänge der salnas namnet på en af te iuflytelseritaste, pliattrognaste och lännst wertsamma bland vem, fom i senare titer wunnit ära åt universitetet. Untertecknare föreställa sin, att de bereda Boströms tatrita lärs jungar od) wänner en glädje, värde bärs med inbjnda dem att lemna bitrag till resante af en mård på Beströms graf. För tetta ändamal torte icke mer än nähra hunmra riletaler behöfwas. Bidrag tecknare årte listor, som irritets bollår ter finnas tillgängliga, skola of of etter bastu töruand anwäntuas ed) behörigen retowisas. -Jagten å änder, skrifwer Cimbrisbamnecbladet för den 22 Febr., har unter denna winter till dato warit icke jä obetydtin, enär vet påstäs med säterhet, att omkring 1000 stycken blifwit tels stjutna, dets sånaare i fisknarn. Jutomsten lärer ide warit få obetydlig, enär de kostat 33 öre itycket — eller tillymmans 300 ror. En skälhnud, fom krupit upp på isen, skiöts i förra wecka. — Gcograjiska sällsiapet i Paris hön ren 18 Februari, med sörra konseljpresitenten Chasseloup Lanbat såsom ords förande, en general-jomnanfouft, rå den ar kejjarinnan ulfästade ärsbelöning af 10,000 srancs ät den fransman, fom nuter årets lepp genom en resa, en upps täckt, ett arbete eller företag mest bivras ghit att sprica gaogrofiska tunskaper etter befrämja Frankrikes handelsförbindel fö, för första gången uttelades. Denna betöning blef, på förflag af Barbier tu Vecage, tillerkänd Fertinant ve Lesseps, fom sjelf war närwarante. Legs seps tadasc för utmärkelsen, men mä arate att mottaga de 10,000 francs, hemställande att de måtte tillrelas den exdetitien, fom Birgsmont företager i jänskap med Samuel Baker i vet inre Aijrika. Lesseps förtlarade fia blott wilja mottaga minnespenningen af auld. — Metodister i Skandinavicu. I Sine rebudet, jwenska metodisternas i Amerika organ, läfes: Wär mission till Danmark, Norge och Swerige begynte 1854. I Danmark op Norge hafwa wi nu 12 missienärer, 13 söntragestolor mer 564 barn och 51 lärare. J Sweriae, ter miesienen egentstigen begynte 1867, rät nate wi i Juni 1869 14 missionärer, 24 predikoplatjer, 10 föreningar med 929 menlemmar, 9 föntageskolor med 80 lä rare och 841 elever.