Norrländska Korrespondenten – 22 februari 1870, sida 4

sorjorg hemtas. Ett tidens tecken. Sevan den längwariga diskussionen om främmande tresbekännares medborse gerliga rättigheter, hwarföre en kortfattad rerogörelse lemnas på annat ssälle i titningen, blifwit flutad och frågan lyckligen afgjord klockan 10 på aftonen samt konstitutionsutskottets förslag till antagande af hwilande ändringar itvydfrihetensförordningen äfwensom att till nästkommande rikstag uppskjuta behand: lingen af det från sistlidne riksdag wi tande förslaget till ny föreningsakt mel: lan Swerige och Norge, båva blifvit utan diskussion lifallna, föredrogs lag: utskottets utlåtande n:r 3, i anledning af werkställd aranskning af justitiesombudsmannens embetsförwalt: ning; med anledning hwaraf uppstod en twå timmars diskussien. Grefwe Sparre begärde nemligen orret och uttalare opils tande öfwer att lagutskottet ej funnit fig föranlåten att yttra fia öfwer ve af inr stitieombudsmannen framställda förslag till lagförändringar, hwilket enligt herr grefwens åsigt warit en skyldinhet, fom han hoppades måtte för framtiden iakttagas och fom, utom ren winst för lags stiftningen, fom deraf borde wara att förwänta äfwen skulle tjena till att wäcka lif i en afsomnante institution och upp: muntra en embetsman, som enliat den menskliga naturens beffaffenhet nödrmäns digt måste slappa af, då han fer, att hang digra utlåtanden år efter år blott föranleda till en få knapphändig behandling, att den funde rymmas på bet lilla blad, fom lagutskottets Yttrande ide eng fyller. Hr Gumcelius kunde icke gilla det af utskottet om justitieombudsmannen begagnare uttrycket att han gennom nit, omwäld och ffitdtigbet motswarat rifgra: gens förtroende. Detta uttryck wore wid serligen ansedt såsom en stående fras, men tal. wisade att äfwen andra orra: lag blifwit begagnade, och han önskade för fin del, att ordet nit måtte ute slutas. För att detta ord ffulle funna benagnas fordrade tal. någon mera po: fitiv, utöfwer det wanliga måttet gåente, förtjenst än hau ansåg den nuwarande justitieombudsmannen hafwa åragalagt. Tal. sökte wisa detta dels genom ve få åtal, fom på intomna anmälan. den blifwit. anställda, dels derigenom att han icke af egen tillskyndelse ingripit, oaktadt företeelser af maktmissbruk uu rer året ide saknats, hwilka blifwit eu wisa omfring landet, samt sluttigen derigenom att han sina förslag till lagför: ändringar ansett oss böra gå tillbaka i stället för framåt. Hr Ribbina anmärfkte emot grefwe Sparre, att utskottet icke gerna kunde ingå i några wetenskapliga undersökningar om de af juftitieomburåmannen framställda tagförflogen, och fom utskottet saknade motionsrätt, kunde någon praktisk påföljd af dess uttraude ide heller winnas. Emot hr Gumceliug anmärkte tal., att man icke lunde fordra något mer af någon embetsman än att ban fullgjorre fin skylrighet, ja hau han hade ide ens rätt att aöra något utöfwer fin skyltighet. Rykten om maktmifbruk kunde wäl hafwa warit kringspridda i orterna, men bet återstode ju att wisa