Norrländska Korrespondenten – 4 januari 1870, sida 3

och hittade dem det var bra hittadt och visst tycker vår Herre om detta. Koka gröt Mor och gif dem mjölk — nu skola de hvarken hungra eller frysa. Vi hade alla frostskador, mer eller mindre svåra; men vi sköttes af kvinnorna så ömt, så klokt och så shält. att ingen doktor kunnat göra det bättre. Deroppe är man vand vid sådant; tk der fryser det dugtigt och blåser också, och då får man öfning; men fötterna på ett par voro rent af förfrusna. De måste in till Uleåborg, sade Gubben. Emellertid frös sjön til; men stormen bröt åter upp isarna och kastade dem om hvarandra — hafvet såg ut som en samling af berg, af kyrkor och hus, och snön snodde in i alla vinklar. Det blef omöjligt att komma derifrån; ty på ön fanns ingen häst. Hela vintern låg man der spärrad från land. Dessa stugor, der vi vistades till slutet af Februari, då sjön började att bryta opp, voro icke granna, och sågo utanpå mycket fattiga ut med sina grå viggar och sina små rutor infattade i bly, troligen köpta på någon kyrkauktion, men inuti var den en stor, rymlig ryggås-stuga med spisel och simpla furumöbler kring väggarne, alla omålade utom säugskåpet, som var brunt