Norrländska Korrespondenten – 4 januari 1870, sida 3

stora asgifterna, inser utan twifwel förs I delen af ett sådant stadsbolag. Derjemte ifulte icke få tolossala summor läggas i få vpersoners händer. De fall fom i ett sådant stadsbolag kunde inträffa äro: att antingen någon delegare blefwe u stänssatt eller icke wille betala årgafaifterna, i hwillet fall han i detta likasom i andra reassuransbolag skulle frångå all rättighet till hwad redan blifwit inbetaldt, ifall icke uv egare till fastigheten wille inträda i den förres rät: tigheter, då årsafgifternas inbetalande skulle fortsättas: eller och skulle nya far stighetsegare söla inträde i bolaget, sedan lassan genom de äldres tillskott redan wunnit en betyrlig storlek; i detta fall borde den nya ledamoten ide få mid fe ende utbetalning räkna sig mer till godo än hwad han kassan inbetalt, ända till dess att hans inbetalningar kunde anses motswara 3 eller 4 års inträdesafgifter i städernas allmänna bolag. Må wara att afwen detta 3:dje förslag har fina swaga sidor; men det har dock den fördelen att de medel, fom inbetalag stanna Åtminstone någon tid inom det samhälle, fom fammanftjutit dem, för att under deltagarnes ögon förwaltag. Det är ide heller troligt, att tongl. m:t skulle wägra stadfäftelse å stadgar för ett få dant reassuransbolag mer än stadgar för andra bolag af mera enskild natur. Må swårigheterna wara hurudana fom belst, så hemställa wi till dem det rörer, huruwida icke saken förtjenar att tagas i slärslådanre, då i hwad fall som helst något godt men ingen skada deraf tan uppstå. Stort öfwersigt öfwer folhunderwiswingens ständpunkt i Europa. 3 en rel tidningar har nyligen stått att läsa en dylit öfwersigt, hemtad ur ett franskt blad. Här nedan merdela mi wåra läsare en fåran, fom dock är betydligt fullständigare. Materialierna dertill hafwa wi hemtat ur Emile de Laveleys bok om mwår tide follunder: wisning. Schweitz torde utan gensågelse wara det (ond i Europa, der folkunderwisningen för närwarande står högst. Ingenstädes gör staten i förhållande till fina tillgåånaar så stora uppoffringar för foltupplysningen, fom i detta land. Stol: underwisningen är obligatorisk, d. w. s. skolgången är genom lag anbefald Wind straff af böter eller fångelse äro alla föräldrar förbundna att sänta fina barn i skolan, förwidva de ej föredraga att låta lärare underwisa dem i hemmet; oc måste i sådant fall skolafgift likwäl ere lägaas. Underwisningen omfattar öfs werhufwud samma elementar-funffaper som i andra länder; men hwad som i andra länder; men hwad som utmärker densamma i Schweitz framför i andra (änder, är, att man söker att med ftörta omsorg utweckla barnens froppåfrafter på samma dång fom derag fjäls: förmögenheter. Man åtnöjer sig ej med itt uppöfwa minnet, utan mänter fig framför allt till förständet; och medbear derjemte barnen eu ftor vel praftis fa kunskaper, såfom i åkerbruk, husslöjd och den inre hushållningen. Att folk: kollärarne i detta land intaga en altar nedborgerlig ställning, samt äro wäl eflönade, faller af fia sjelf.