Norrländska Korrespondenten – 21 december 1869, sida 2

drifwas der med största fördel. Wan får misferligen afftå från många märter, fom trifwas i landets mellersta och södra delar; men andra finnas fom gå mäl til. Skyrtdade af ett tjodt fnös täcke mot winterkölden, drifwas de uns der Ten korta sommaren till mognad, med en i mellersta Swerye oländ has stighet. Frånwaron af trärgårdar i norz den får endast rtillskrifwas ebekantskupen med en del mwäxters natur och odling, här äro många, från södra Swerge hemtade förfaringssätt ej anwändbara. Så böra en del frö-arter, fom ver sås om wåren, här sås på höften. J flera fall måste större attsampet iakttagas, under det i andra färre olägenheter äro att befara. Den fråga, för hwilken den lilla bo: En fimpar, är af större wigt, än man tör wara fallen för att tro — ja, må hända är bon ett af ve förfta orden i en ftor framtitsfråga. Det tan nemligen diskuteras derom, huruwida icke den norrländska odlingen, eller rättare en del af den, med större framgång skulle wända fig ät den art of kultur, fom foncentres rar fig på mindre widder, dem den fan fullständigt dominera. Redan klimatet synes antyda något dylitt, klimatet, fom i alla händelfer yrkar på trägen skötsel af jorden. Å ena sidan den magra, frostländska kornåkern; å den andra den genomarbetade täppan, fom erbjuder ven kraftiga och omwexlande näringen, Sto: gen skall få funna återfå områden, fom kanske aldrig bort beröfwas honom, Allmogen är i almänhet föga böjd för trädgårdsodling. Bondens sympati lig: ger helt och hållet åt det extensiva åtfers brutet, med de stora arealerna. Han will liksom famna widt omkring sig: han will se stora fält. Han söker ej bet intensiva jortbruket, fom från en mindre yta hemtar en högre afkastning; hans bemödande att förkofra sig gär i s:ället mestadels ut på att widga areas len. Deraf en wiss motwilja för träd: gärdsodlingen. Men denna motwilja fan öfwerwinnas — genom erfarenhetsbewis; och tessa tillbör vet ve bildade klasserna att framlägga. De setnare funna deremot på litteratur-mäg bereda fig en öswertygelse, och i detta afseende bedja mi få fästa uppmärksamheten på den lilla förtjenstjnila skrift, fom gif wit anlevning till dessa rader. — En un industri. Från Wermland skrifwes: Under innewarande år hafwa på åtskilliga ställen i vitet, föredrag blifwit hållna för ändamål att befordra den mindre industrien och att på denna wäg bereda utkomst och wälmåga hos folket. De förslager hwilka härwid blifwit aflåtna, hänwisa oss alla till werldsmarknaden såsom afsättningsort, d. w. s. utom lans dets gränser. Under wårt hårda klimat, der skördarne ofta flå felt oc) en tredje del af året hafwa långa morgonstunder och kwällar, som af den manliga befolkningen kunna bättre anwåndas än till sömn och lätja, skulle det minsta industriföretag, rätt behandladt, bljwa en fälla till oberoende och trefnad. Mången ofänd guldz grufwa skulle Härigenom öpnas, blott för retagsamhetsandan lunde wäckas till lif, i trots af alla de strider och swårigheter fom alltid uppstå, uär nya wägar skola öppnas och insls. Då en uppsäckt göres, stötes nykomlingen wanligen tillbala eller emottages med ett wisst misstroende. sra