Norrländska Korrespondenten – 10 december 1869, sida 2

3:0) Kunna arbetsinställningar wara för arbetarne och landets näringawerlsamhet gagneliga? 1:o) Huru böra nykterhet och fed liahet bland arbetarne bäst befrämjas? 5:o) Huru böra förbrufninasförenins gar och folkbanker m. fl. föreningar i landet organiseras för att med frams gång werka? 6:o) På hwad sått skota arbetares förcifEparue hanun öwurunctu och uppehålla ett nötigt samband sinsemellan? Sällskapet aillare dessa fråger såsom öfwerlängningsämnen på det blifwande mötet, sedan man deck diskuterat lämps ligbeten af några bland dem. Den fjerde frågan orsakade den längsta diskussionen. Ett par bland re närmar rande erinrade derom, att äfwen andra klasser än kroppsarbetarnes torde böra beflita fis om nytterhet och sedlighet samt att bränwinssupandet ej more få mycket orsak till, fom ej mer en följd af nöden. Några trodde, att nykterheten skulle i ej ringa grad befrämjas, om bränwinsulskänkningsställena afftildes från de ställen, ter mat tillhanras bålles. Andra menade, att staten borde ligga få stor skatt på bränmwingtilmwertningen, att denna ef tunde löna fig, samt att höga tullar måtte åsättas alla flag af spirituosa Det wore ftatsmatterna, fom skulle taga saken om hand. Deremot opponerade fis andra talare, hwilka lade största wigt på en förbättrad uppfostran och särdeles på att Ivinnan skulle genom en sannare och ändar målsenligare underwisning göras lämps lig att bättre fylla sitt fall fom moder och handledare i hemmet. Twångsmevel uträtta ingenting för att leda menniskan in på vet godas och rättas wäg. J sammanhang dermed erinrade ordz föranden om det oriktiga och farliga, att wilja kasta all omsorg på staten. Merborgarne sjelfwa böra i främsta rummet söka åstadkomma något, och ett gedt medel wore onekligen föreningar. Derför torde arbetareföreningar också funna uträtta ej få litet. Arbetaren bör sjelf bäst funna tala till och inwerka på arbetarne, Det mar, hwad denna punkt särskildt beträffar, på den wåagen Göteborgs arbetareförening hade önskat werka, då den utfärdare sitt cirkulär till öfrige arbetareföreningar i landet med uppmaning, att dessa måtte bes hjerta nykterhetens fak. Så hade oc Sundswalls arbetareförening yrkat på ett möte i Stockholm för nykterbetens befrämjande. Sällskapet syeselsatte fig samma af: ton för öfrigt med frågan, huruwida det blifmante mötet skulle stå öppet för alla föreningsledamöter från hela landet eller om hwarje förening ffulle mwäls ja delegerade till mötet. Det fiftnämnda alternativet antogs fom sällskapets ösigt. Dessutom beslöts att arbetares föreningarne i landet skulle genom cirkulär från sällskapet uppmanas att yttra fia deröfwer, om mötet bör ega rum redan år 1870, och då wid hwilken tid på sommaren, samt att närmare uttala fig om hwarest mötet skall hållas, hwarwid dock skulle i cirkuläret påpekas nyt tan af att samlingsorten blef en stor stad, helst Stockholm. Resultatet är såleres hittills endast, att några frägor äro bestämda fom öfwerläggningsämnen famt att ett cirkus