Norrländska Korrespondenten – 12 november 1869, sida 3

Jdrenu ygttiHg IUdltla fly ICT putrtlerne i Spanien. Konungen skulle hellre ha fett en iberisk union, fom blifwit gode tänd och unberftödd af Jtalien och Engs land. Protokoll, hållet wid det å rådhussalen i Söder: bamn den 29 Ottober 1869 jamlade folkmötet. S 1. Mötet öppnates af tonftförmanrten C. A. Lunt berg med ett föredrag om ändamålet med oc) betydelsen af folkmöten såsom warande en föreningslänt emellan folket och riksdagen i så fall, att folkets representanter genom dessa möten sattes i tillfälle taga kännedom om foltets tankar och önskningar. 2. Wid företaget wal, utsåäas till ortförande häradshöfding Frans Bera: löf, till vice ordförande handlanren P. Thölin, samt till sekreterare undvertednad. 4 3. På derom ajord hemställan bes slöts, vet de af styrelsen till folkmötets öfwerläggning uppställte frågorna skulle gifwas faran form att de kunde med ja eller nej beswaras. Sg 4. Första frågan blef således: bör lika rösträtt i kommunala och andra aldmänna angelägenheter tillerkännas hmar: je myndig man, fom erlänger skatt till kommunen, samt icke förwerkat sitt meds borgerliaa förtroende? Öfwer denna fråga utspann fia en liflig vistusfion, derwid hr Lunrbera förmente, att det onekligen wore rättast att hwarje i samhället myndig ech till detsamma skattskyltig person, fom ide förwerkat sitt merborgerliga förtroende, borte ega lika rösträtt wid afgörande af samhällets angelägenheter, emedan det wore omöjligt att få uppmäta bilvnins gen, bwilken wäl wore ten egentliga och rätta måttstock, efter hwilken hwarje individ borde ega rätt att i kommunen föra talan, att densamma kunde blifwa grunden för upprättandet af en röstskala, likasom oc bet wore olämpliat och orätt: wist att penningen, fom kunre egas af den i samhällets frågor mest okunnige och som ingalunda wore något bewis på förmåga att bedöma samhällets angelägenheter, skulle berättiga innehafwaren deraf att, ester dess myckenhet, inwerka på kommunens allmänna angelägenheter; hwilken af hr Lundberg uttalare mening delades af åtskillige andra talare. För en graderad röstskala höjde fia flere röster af hufwursakligt innehäll, att ehuru det wäl wore önskliat att hwarje i samhället myndia person finae lemnas samma rätt att i deff angelägenheter tala, det likwål wore för famr hällsordningens luan af wiat, att röfte rätten inskränktes till perjoner af fådar na lefnadeförhällanden, fom ansågos ega sjellständighet i vet politiska lifwet, och att rösträtten bland desse ortnades efter den noggranhet och uppmärksambet, ve egnade åt frågorna för fambällets wäl Bilvningen wore wisst den egentliga måttstocken i berörde bänfecns de, men ten kunde icke på ett tilfreda. ställande sätt lösa frågan om röltaruns den, och derför syntes penningen eller