likasem flera andra privilegier ide borde tillåtas qwarstå såsom en kräfta på ren fria utwecklingen i samhället. Wid terefter framställd proposition blaf frågan mer öfwerwägante ja ber swarod. 6. Härefter anmålre ortföranden att från Hurikowall ankommit ett få lytante telegaram: Ortföranden för folkmötet, Sörerhamn. Jntresserad för ven lika rösträtten, privilenirättiabetens afskaffante, med anletning of vet patentmessiga förhållante som åtföljer wiesa embeten, t. ex. prestembetet, privat och filialbankers upphörande, samt filialtontors inrättunte af riksbanken, will jaa härmed tillönska mötet framaång till dessa samt öfriaa frågors lyckliga lösnina. A. Molin; hwilket lästes och stulle enlint folfmötets beslut i pro: tekollet anmärtas. g 7. Tretje frånan: Böra alla pri: vafbarker afskaffas, samt filialsontor för riksbanken inrättas på de ställen der sådant är onntgängligen nötigt? Wit denna fråsa yttrades bufmudfate ligast, att baniwäsendet i och för fig fielf wore för affärswerksomheten Aase neligt, ehuru jorrbrutaren med hänsyn till den täta omsättningen icke kunde sig reraf mod förtel betjena —, dock wille re flesta talare att ren winft privat. banterörelfon inbringade, skule aenom statens öfwertanande af hela banfwäfens : vet tillfalla densamma och sålunta ins direkt återialla på swenska folket; och då witare ej anförteg blef frågan på ber: I om framställd propesition med ja ber swarad. 8 Fjerre frågan: År förfmargs löshetestadaan sådan ren bör wara och tunna några åtgärder witrtagas för bincrande af obehöria krinawandring, velg ned handel och velg för tiageri? Wid denna frågas företagande till bes baurlina och sedan anmärkt blifwit att densamma fönderföll i twenne delar, af bwilfa den ene anainge törimargltebetas stadgan och tiggerict, samt ren andra obehöria kringwandring med bandel, hem stålres om ide den förstnämnde aftels ningen af föremarande fråga, med ans lerning deraf att motion wid fernafte rikedag i ämnet blifwit wäckt och ett lagstargante i berörde bänseente snart wore att förwänta, icke skulle tin något mötets yttrande föranlera, hwilfen hems ställan blef med enhälliat ja beswarad. Beträffande äter srågan om pårdfaribondel yttrares, att densamma, till följd af den lätthet å lantet boende personer bade att terigenom förskaffa sig en mänad lyx. och öfwerflödsdrtillar, wore för famhållet skadlia, hwilket förhåhande wore få mycket mera att tantra, fom en stor del af rvegfa kringwantrante indvuftris idkare skattate hwarten till stat eller kemmun. Andra talare deremet ansågo, att ftas ten ide kunte träda emellan och jäsom en förmynrare tillfse famhåällgmerlems marnes görande och låtante i deras en: skilda werlsamhet, hwarförutom samma talare anjörte, att bandelus inffräns tante till wiesa orter och wissa perfor ner were att, i strid mot mötets nyss uttalade mening, stifta ett hanbdelgprivis legium; och blef utan fästadt afseende å sistberörte anmärkning wid framställd propesition frågan, om åtaärder kunde wictagas för hindrande af obehörig frings wandring med handel, med öfmerwäipgans de ja beswarad. S 9. Femte frågan: Böra alla froncs hemman försälias och medlen derför anwänras til betäckante af statsskulcen? Under tiskussion öfwer denna fråga talade hr Thölin för nörwändiaheten af kronohemmonens förfälinina, enär ret allmänna teraf bare ringa celler intet nagn, vå ven inkomst dessa hemman lems nade staten understundom utgjorde några få riksrater arligen. En tlof lagftifts nina skulle alltit draga försorg om att häfwa de swåriabeter, fom wid en sådan försäljning kunte möta. Or kaptenen Anders Härdelin åter förmälte, att eu stor rel af kronohemmanen ide kunde försäljas, emedan de ianHohHDdG at tare hystfarra Kl fa för on