Norrländska Korrespondenten – 26 oktober 1869, sida 3

Den första frågan, fom borde komma under behandling wore ven om hwilketdera slaget föreningar bör föredragas. Hr Olsson wille förorda Wexiöföreningen såsom mönster och påpekade fördelen af dessa för den stora mängden mindre bemedlade, hwilka ide tunde taga mer än 1 aktie men litawäl bhantlare för 3 a 400 rdr. Sedan brr von Ahn, Edwall och Nortlöw yttrat fig, i hufwudsat öl: werensstämmande med de nyss anjörda och sedan en del 6S nr WBWeriö-reglementet upplästs samt slutligen ordf. fästadt uppmärksamheten på det skyndsamma botslut, den säkra tontrolen — stälningen offentliggjord hwar månad — och den obetydliga risken beslöto mötet att såsom fin åsigt förklara: i Att de föreningar, der utdelning sler efter hwad en hwar köpt, både i allmän. bet äro bäst och järjtilt förmånliga bär på platsen. Derefter kom under diskussion den frågan, huruwida den tillärnade förbrufg föreningen skulle bildas inom arbetare föreningen eller blifwa en fullständigt fristående inrättning. Meningarne här: om woro till en början ganska delade. För det sednare alternatiwset talade hrr Olesen, Erwall, Nordwall och lands setter Thome, anförande dessa hurusom vet wore både obilligt och otlokt att ej upprätta förbruksföreningen på egen botten. Obilligt, emeran det ide stär enhwar fritt att bli medlem af arbitares föreningen, och emedan denna hade myc tet ftränga stadgar i fråga om uteflutning. Oftott, derföre att vet wore swårt att täfla med handelsaktiebolaget, med hwilket också lätt kollision kunde uppstå;j att stora kapitaler behöfwas här i Norr: land, der trafiken ligger nere i 6 a 7 måunader och det wore mer än twifwel: attigt om erjorligt kapital kunde anftafe fas ibland arbetarne; att det skulle fe ut, som wore meningen med företaget att styrka och stödja arbetareföreningen och tillsist att derigenom utestängas alla be, hwilka wäl wilja deltaga i en winits gifwande inrättning men icke alls eler blott föga intresserade sig för sjelfwa arbetareföreningen. Deremot yttrade fig her Nordlöw, Ordf. och don Ahn. Wanfrejd vet enda hindret för delaktighet i arbetareförenia. gen och wanfrejd eller ytterst oskickligt uppförande är enda orsaken till. utefluts nina. Jcke wore detta strängt! Högst nötwändigt för sakens skull är att den nya institutionen sluter fig till ordf.; de skola ömsesidigt hafwa stor fördel deraf. Will någon wara med der ekonomisk winst kan fås; må han då också wara med, der endast moralisk och intelektuel winst ofses och der t. o. m. kanske för detta ändamål ekonomisk uppoffring är nödig. Ty det är just meningen med alla vdessa föreningar att höja och lyfta arbetaren och det wore saledes för ar: betaren sjelf en fördel att genom för: brufsföreningen föras in i sjelfwa arbe tareföreningen. — Hemställan fan ju för endrågtens skull och af artighet, göras till härw. handelsaktiebolag, huruwida samma skulle wilja ändra sin organifar tion till öfwerstämmelse med den i Wexiö. Och ide skoll vet möta swårighet att få tillräckligt kapital; ty för att wara tillvädligt beböfwes det ingalunda wara stort. Sevan riskussionen slutat; utsågos hrr Olsson, Nordlöw och von Ahn att fram: