Norrländska Korrespondenten – 15 oktober 1869, sida 4

jå länge lefwet lycklia i Roubaix, och för öfrigt ide kände ett ord tyska (hon är förd i Tourcoina), hade sökt öfwertala honom att afstå från denna flytt ning. Tre weckor före fin resa til Paris lyfte fru Kinck i Roubaig bank 5,000 francs, för att skicka dem till fin man eller medföra bem till Paris, ter bon wåntade att träffa honom. Det får ges, att hon mid fin ankomst till Paris werkligen bade denna summa med fia. Mar har familjens bostad funnit bref, daterade Paris, undertecknade med mannens namn, fom inbjöd hustrun att med barnen begifwa sig dit på en luft tur, fom tillika skulle wara en affärs: resa, ty brefwen antydde, att Jean Kind, fom slulle återwändt från Elsass, funde: rate på ett fördelaktiat husköp i Paris och wille inhemta fin hustrus rår. Bref men noro mycket pressanta. Om få behöfs, må du depensera 300 francs; tu återwinner dem nog, hette vet. Bes synnerligt nog war intet af dessa bref skrifwet med mannens handstil, ej heller med sonen Gustaves, fom sedan nägen tid befann sig likaledes i Paris. På hustruns skriftliga förfrågan buru detta fom fia, swarades, att Jean Kind mrice fat handleden. Söndagen den 19 September refte fru Kind med fina fem barn till Paris. Jemt en wecka förut bare en obetant person infunnit fia i hennes bostad och haft ett lärare samtal med henne, hbwars efter bon berättade för fina arannar, att hon haft pora nyheter. Hon äms nate samma tap, förmodligen på arund af dessa nybeter, benifma fig till Paris, men hennes lilla dotter blef illamående, och detta fom henne att upxrsfjuta resan. Samma obelanta indiwid wisade fig tisdagen den 21 September i Roubaix. Han gick till gatan Alonette, men när ban fann porten till familjens hus läst, afläggnate ban fig och har sedan dess ej warit synlig. Efter att hwad wi här berättat blef käntt i Paris, war det den allmänna tron, fom veladeg äfwen af ven i feber. aktig werksamhet författa polisen, att Jean Kinck och hans son Gustave wore mörrarne. Men hwilket motiv flute de haft för fin rysliga gerning? Hat, hämnd, snikenhet, man gissade på den ena ech på den andra bewekelsegrunden, men folket i Roubaix, fom länner per sonerna i fråga, wägrar enwist att tro på dem. Der beter det allmänt, att Jean Kinck, fast något uppbrusande till lynnet, war en ärans man, fär i fin hustru och fina barn, ur stånd att begå en fåran handling. Äfwen fonen Gustave på hwilfen misstanken tynast hwilat, försäkras af folket i Roubaix hafwa was rit en mild, älskwärd yngling. Fru Kinck skildras fom en god mata med obefläc. fart rykte och öm moder, Men hwart hafwa Jean Kind och Gustave tagit wägen? Hwarför uppträra ve ide, om de äro oskyldiga? Man har efter mor, det i Pantin icke upptäckt ett spår af dem. Dock jo, på ryktets wingar flyger per nom Paris underrättelsen, att Gustave Kinck blifwit fångad i Havre, då han höll på att inskeppa sig till Amerika. Wi skola fe hwad fom är sannt af detta rykte. En af mördarne är gripen, men han är hwarken Jean eller Gustave Kind. (Forts.) Hwarjehanda. —)— 12 CAL H.