Norrländska Korrespondenten – 12 oktober 1869, sida 3

öfwerskott till fyllande af den föreffrifna fonden. Detta är ju en ren galen: skap! Nog är det fullkomligt i fin ord: ning, att såsom regel fastställes, det bo laget bör hafwa en wiss, i i förhållande till answarighetssumman afpassad fond till mötande af brandffador; men den regeln borde wäl få fina undantag wid utomordentliga fall. När genom en större eldswåda fonden blifwer mertas gen, måtte det wäl icke wara få anger läget att hufwudstupa flå ner i förfätringstagarnes fidor för att bums skrapa ihop ny fond til fulla beloppet; dermed borde man wäl funna få tid på fig medelst mindre inbetalningar termin8wis, till fonden är full. Jnträffade under tiden åter en större påkänning, då — men också förft då — behöfde fråga bli om inbetalniagarnes forcerans de. — En tanke något hitåt har wäl föreswäfwat bolagets styrelse, då den för ve tre första inbetalningarne bestämt fem, men för de fyra följande fer må naders mellantid. Måhända hade ftyr relsen bäde kunnat och bort än längre utsträcka terminerna för inbetalningen af den del, fom afser bildande af ny fond; men full reva och ordning i dessa förhållanden winnes knappast utan faltställande af fortlöpande årliga afgifter. — Minnesgåfwa. Befälhafwaren 4 ångfartyget Motala, kapten Hiis, fom i somras förde Upsalastudenterna från Göteborg till Kristiania, har såsom förut blifwit nämndt genom Upsalabestyrelsen fått emottaga en minnesgåfwa, ett mWuce tert dryckeshorn; denna gåfwa war åtföljp af nedanftående tadfambetsffrif welse: Upsala den 10 Sept. 1869. Högädle Herr Kapten! De Upsalastudenter, som sistförflutna sommar gästade Norges hufwudstad, erinra sig lifligt icke blott de angenäma dagarne i Kristiania utan ock de många bewis af wälwilja, hwaraf de under sin färd blefwo relaktige Att wi efter en snabb och beqwäm fjörefa med stärkta krafter och i lifwad sinnesstämning kunde beträda norsk grund, derför hafwa wi till stor del att tacka Eder, Herr Kap ten. Emottag oc derföre jemte de uppe riktiga uttrycken af denna wår erkänsla medföljande lilla minne. Det skall på: minna Er om denna resa, då Ni såkert förde på en gång den roligafte men tillika tacksammaste last Ni någonsin tagit ombord., ÅA Bestyrelsens wågnar: J. A. Nordblad. L. A. Forssman. — Follskoleinspektionen. Landstinget för norra delen af Kalmar län har eu: hälligt, ätminstone att döma efter refer ratet i Westerwiks Weckoblad, beslutat indraga det anslag, som hittills utgätt till follskoleinspektörer. Det fer ut, fom skulle dessas egna berättelser till landa tinget framkallat dessa beslut, som i wåra ögon är högst beklaganswärdt. — Från Sunnerbo skrifwes til Smål.posten. J trots af bearbetningar både nordan oc sunnan ifrån ha wi fått bir behålla wår Jöns Persson såsom riks dagsman äfwen för kommande riksdagsperiod, och wi äro glada häröfwer. Längt ifrån att förneka, att hans framställning, såwäl den muntliga fom den ffriftliga, lider af brister, fom funna gifwa rätts wisa anledningar till klander, kunna wi dock ej wara blinda för vet rättframma . sera a, — 3