Norrländska Korrespondenten – 17 september 1869, sida 3

Boda och Dala, redan nedslagits, den minfta till ett djup af cirfa 430 fot och ben största till ett af 850, har en, i Westberss pumpats läns frän det watten, som wallligen når ända upp till borr: brunnens öfwerkant och utgör ett hinns der för bergoljans framträngande, och eger ur densamma en stark gagutftröms ning rum. På ett annat ställe, mid Dragaån, har uppstått en s. t. artesisk brunn, som gifwer ide mindre än 400,000 fanvor watten pr dygn. Nyligen har lik wäl upptäckts att det utströmmande watt: net för med fig olja, hwadan man gått i författning om att anskaffa reservoirer, hwari wattnet skall inleras, och oljan får lunda få tillfälle att aflagra fig och tune na uppsamlas. Dessa båda borrbrunnar egas af Dalarnes bergolje aktiebolag. Med det snaraste skola äfwen Osmundsbera8och Boda bolagen börja pumpning af fina borrbrunnar. Löjtnant v. Post och en annan geolog, lektor Törnqwist genomreste Falun den 25 Augusti på wäg till Boda, der de skola uppmäta gastilloppet i borrbrunnarna och utse platser till twå nya borrhal för Boda bolags räkning. — Orsakerna till den allmänna nöden i landet. Härom skrifwer Halmftadsdladet följande synnerligen behjertanswärda sanningar: De träftsår, fom under årtionz den undergräft nationens wälstånd, äro ide ensamt de höga skatterna, eller bristerna i wår ekonomiska lagstiftning, utan fastmer de laster, som äro utmärkande för swenska follet, nemligen Dryckenskap, fom fufwurz sakligen råder hos den arbetande och mes delklassen, Frosseri, i öfwerwägande grad bos de högst uppsatte och förnäma, samt Fåfänga och Högmod hos alla llasser. Hwad dessa laster inwerka i ekonomiskt hänseende wisar en blick på den årliga importen öfwerflödsartiklar, Jåsom kafsfe, socker, the, chokolade, win, windrufwor, gendver, cider, arrak, rom, konjak, tobal, sydfrukter, siden, galanteriwaror, leksaler m. m. till ett wärde af öfwer 30 millioner rdr. När nu exporten knappt mot: swarar importen af nödwändighetsartiklar, få är gifwet, att 2:ue sådana misswäxtår, fom de sistförflutna, skola wisa en förfä vande werkan på det förut grundlagda obe ftåndet. Ett få beskaffadt ondt, fom under många år blifwit inrotadt, fan ide på en gång genom några bestämmelser botas. Dertill fordras medel, fom wisserligen werka långsamt men säkert, nemligen en nationalkarakterens ombildning genom upps fostran oc goda föredömen från famhäl lets höjder, ja ifrån sjelfwa fonungatros nen, få att fann fosterlandskärlek, i föres ning med arbetsamhet och sparsamhet få uttränga det rådande begäret efter utländskt fram och det nästan lika allmänna flöseriet. — Owanlig pant. Om den berömde amerikanske skådespelaren Cooke berättas följande historia: Han spelade i Fila: delfia. En dag war han alldeles pank, och direktören war han skyldig få mic fet att han wisste, det ban ide kunde få några pengar af denne. I denna di lemma begaf ban fig till en pantlånare och fade: Mitt namn är Cooke. Jag skall i afton spela Richard den tredje, och direktören fan ide undwara mig. Jag är förfärligt törstig, men har inga pengar, derföre kommer jaa till er för att utbedja mig ett lån på 10 dollars och sätta min person i pant. Ni kan