Norrländska Korrespondenten – 14 september 1869, sida 3

Den moraliska jemlikheten. Ur en från franskan öfwersatt artiletföljd, införd i Stockholms Dagblad, meddela wi följande utdrag: Emedan wi ide hafma funnit jemlit heten hwarken i wår fysiska naturbeftämdhet, d. w. s. i ffönbeten och styrkan, eller på intelligensens område — i det menffs liga förståndet — ej heller i de etonos miska förhållandena, d. w. s. i allas lika anpart i egodelar, — så nödgas wi söla henne på moralens område. Den moraliska werldsordningen har föl jande tre momenter: pligten, friheten och rätten. Dessa wilja wi nu undersöka. Pligten är den lag, inför hwilken wi alla äro lika. När wårt samwete säger: !gör ide andra hwad du ide will att andra skola göra dig, innebär detta en underwisning, att samma lag med lika stor myndighet råder öfwer alla fom fal: las menniskor, öfwer fattiga och rika, stora och små; att den har herrskat öfwer förgångna generationer och att den med samma språk skall tilltala den lefwande generationen, liksom ock dem som komma skola. — Pligtens lag är en ewigt gäl lande lag. Jnför den äro alla menniskor lika, och emedan den är ewig och icke kan förändras, följes den af jemlikhet. Den är ewig, ty den är af Gud. Pligten, och samwetet som förkunnar den, är det som åtskilja menniskan från alla andra ftapade marelfer och göra alla menniffor till likar. Det finnes warelser af en lägre ordning, fom funna hafwa intelligens, men ingen som har pligtlänsla; det fins neg bland wåra likar sådana fom beherrffa oss på grund af deras högre gåfwor, men dessa nedstiga till oss eller, rättare sagdt, wi höja of till dem genom med: wetandet deraf att samma pligter äro oss pålagda; att wi böra alla wara rättwisa, gota, ädelsinnade och barmhertiga; att