Norrländska Korrespondenten – 16 juli 1869, sida 4

aldsta gossen traffades af flera stott och lemnades fom död. De twå andra bars nen dödades, och den lilla sårade gossen kunde fe huru indianerna satte hans mor der jemte det lilla barnet på en häst och bortförde dem. Twå mil längre bort war ett kompani af 7:de kavalleriet, på norra sidan om Salina, nära till bryggan. De sågo ins dianerna, men trodde att de woro hwita. Tre idianer sprungo in på hr Hens drichsons fält, fom ligger mid norra fidan af floden. Hr Hendrichson war med Aldevice i Salina. En fon till hr Smootz mar på norra sidan af Salina med en son till hr Strange, då indianerna plötsligen kommo öfwer dem. De dödade unga Strange med ett klubbslag i Huf: wudet samt sköto den unga Smootz en pil i ryggen. Han sprang undan med med pilen fastsittande i kroppen. En 10 års broder till den dödade Strange ffyndade till huset efter en reffelbössa; en ännu yngre, knappt i stånd att gå ännu, bragte ammunition, och på detta fött lyckades de hjeltemodiga gossarne att be: I täcka den sårades reträtt till huset, hwarpå indianerna drogo sig tillbaka. Hr Schaffer, som hade warit borta med sin hustru och for nedåt Salina, kom på be tre indianerna. Han wände ha: stigt fin wagn och for tillbafa till foldaternas läger, hwarpå dessa och Schaffer gåfwo sig ut på jagt efter kannibalerna, men kunde ej upphinna dem. Twå mil från Hendrichsons anföllo indianerna en hr Greens hus. Han war fjelf frånwarande men hans huftru till: bommade dörren och öppnade eld på indianerna, hwilla fnart drogo sig tillbaka. Besynnerligt är att ingen af de dödare blefwo skalperade, ehuru deras kroppar stympades på det förskräckligaste sätt.