Norrländska Korrespondenten – 16 juli 1869, sida 2

kom ytterligare bewisning om begånget personliat wåld af kronofogren Winter. På justitietanslersombucets yrkande uppe stöts målet för hörande af uteblifna wittnen till den 24 dennes, då han foms mer att afgifwa sina slutpåståenden. Domstoelen beslöt, att likaleres uteblifna Karin Persdotter samt Per Anderofon i Säljestad, tilltalad för delaktiahet i upplopp, skulle genom länsmannen Malms qwists försorg till rätten då hemtag, äfwensom att ånyo höra löjtn. Schöning. — En ny gndomlighet. På Pacific jernbanan uppstår reran en temligen rik anekdotsamling. Den sista nyheten är den, att indianerna hafwa tillökat antas let of fina guromligheter med en ny — lokomotivet. Anlerningen härtill förs klara en mängd amerikanska tidningar wara följanre: Ett antal indianer hade fett ett jättedtiur med twå lysande ögon uncer fruktanswärdt buller rulla framåt genom berg ech dalar, samt trodde fig hafwa funnit ett nytt föremål för fin aristokratiska jagt. De lade sig verför i bakhäll, spände en lina öfwer wägen, der odjuret regelbundet plägade passera, och höllo, 30 personer på hwarje sida, fast densamma. På den manliga tiden kom lokomotivet frustande och for emot linan, hwarwid indianerna började en ofriwillig dans, som erinrar om Oberons horn, och som hade gjort heder åt en modern konstberidaretrupp. De fromma indianerna kände samwetsagg och befli tade fig att försona den mot den obefans te auden begångna syndon genom ifrigt bedjande för att icke öfwer sig nedkalla hans fruktanswärda wrede — Lättrogenhet. Hwilka galna hi storier, fom funna utspridas på lands bygden och winna tilltro, få snart det är fråga om Amerika, fon man göra fia en föreställning om bland annat uts af följande utdrag af ett bref till tidn. Wätktaren i Stockholm från Westbo i Småland: Hmwarför önffa fis ata lätt. tingar att få komma till Amerika? Jo, de hafwa fått i sin tro, att de der icke alls behöfwa arbeta. Landet flyter, mes na be, af mjölk och honuna. Rykten äro utspridda, att floderna flyta af fir rap. En lättina härifrån, hwilken för några år sedan fom öfwer till Amerika, har skrifwit hit, att han blott på ett år slet sönder ett par bockskinnsbyxor på knäna, under det han låg wid floden och lapade firap. — STor gå wilra; hwem som will får mjölka dem. Gräset är få lånat, att när fon går ut i detfams ma, synes af henne ide mer än bhors nen. Särana galenskaper flinga i de latas öron, och we den, fom söker wes berlänga dessa osanningar; han är des ras fiende och will endast qwarhålla dem i träldomen här. Hade de penningar till öfwerresan, skulle alla samtlige resa till Amerika, ver de endast få äta hmes tebröd, hwilket wiltarne äro skyldige att baka åt dem. — Eldswåda. Sjöberagska snus. och