Norrländska Korrespondenten – 22 juni 1869, sida 2

Article Image
sorg och saknad bog Hellmans förfams lingsboer, som han under de 12 år, som ban der utöfwat sitt herdekall, tilmwunnit fig en lika odelad fom uppriktig fär: lek och tillgi wenhet. Dertill war oc rik och rättmätig anledning så wäl i de utmärkta predifoe och lärogäfwor, jemte en sällspord altarstämma, fom gaf ökad wigt och högtidlighet åt hang kyrkliga förrättningar, som äfwen i hans stora förmåga att ordna och leda förfamlins garnes öfriga angelägenheter och före handlingar; allt i förening med ettfrid samt, wälwilligt, ordentligt oc flärd fritt förhållande i umgänget. Såsom ledamot af Nykterhetsförening, den han mer än 30 år tillhörde, rigtade han en särdeles omforg derpå, att äfwen i Sel: ånger främja nykterhetsreformens frame gång, en omsorg, fom der ide mindre än annorstädes war af behofwet påkal: lad. Det är dock ide allenast i Selåns ger, fom Hellmons presterliga wertktfam het wunnit ett förmånligt erkännande. 20 års föregående tjenstgöring i Stodholm, dels såsom skollärare, dels och får fom komminister i Jacobs och Johannis talrifa förfamlingar, utom flera mindre befattningar, har der qwarlemnat ett tacksamt minne, hwars ljusa fackla läns ge kommer att lysa öfwer den graf, som bet blef Selångers sorgliga lott att åt den bortgångne herdens stofthydda uppe låta. Få äro de, fom trampat flera mödofamma fpår, och måhända ännu färre de, fom trampat dem mera tropet och träget än Hellman. Han har nu slutat fin utsädestid, och äringen wisar sig hopprik, ide allenast kring det förs stönade herdetjället, utan ock i hela den nejd, der han plantat och wattnat him lens wexande örtagårdar, från hwilka, då Gud wäxten gifwer, oförgängliga grödor skola uppspira. Och när detta sker, wissna ide heller blommorna på Hell: mans graf och minnesrunan skall länge stå outplänad i tacksamma hjertan. (Efter S.-P.) — Emigrationen. Sedan ffeppsjartens början i år hafwa enligt officiela uppgifter, 17,877 emigranter öfwer Götes borg befordrats till Amerika, säger G.-P. — Wäderleksförutsägelser. De pe: nom amiralen Fi Roys död afbrutna regelbundna stormwarningarne, grunda: de på samtidiaa iakttagelser af luftens tillständ på åtskilliga ställen i England, ha år 1868 blifwit återupptagna i i ftörs re skala. Hwarje morgon bekommer observatoriet i Paris ett telegram, fom angifwer wäderleksförhållandena på sju särskilda punkter i Storbritannien, och det slickar samtidigt härmed ett dylikt till England från tio olika punkter i Frants rike, Belgien och Norge. Widare betor sta båda länderna tilsammans dagligen ett fådant telegram från Amerika. Det afsändes från Iew-Foundland kl. 6 på morgonen, eller när kl. är 10 i Paris, vit det ankommer wid middagstiden. När Spanien hunnit bli förenadt genom telegrafkabeln med Azorerna och man säledes likasom skall kunna waka öfwer luftströmmarne öfwer Atlantiska oceanen mellan eqvatorn och polen, hwilla spela den wigtigaste rollen wid alla mäs verlefsförändringar, wäntar man fig ftos ra resultater i afseende på den hittills med få ringa framång eftersträfwade uppgiften att förutsäga wäderleten. — Ett försök i spådomskonsten. Mån:

22 juni 1869, sida 2

Thumbnail