Norrländska Korrespondenten – 14 maj 1869, sida 3

lots, fom kuttern lemnade honom oms bord, måste först ro ut i båt och känna fig för med lodet, innan han tillsatte segel och med fartyget wågade att leta fig ut mellan de farliga undermwattendsgrunden. Allt lyckades dock, och ffoners ten uppkom på Stockholms ström i måns dags i fullfomligt oskarart skick. En ung wader husar, boende i Grefwie i Stäne, har under ett par års tid onskat att få resa till Amerika samt fördenskull flera gånger begärt fitt afsked från regementet, men alltid fått till swar, att afffed ej tunde Honom bewiljas. Han beslöt då att rymma, hwillet beslut han oc häromdagen utförde, i det han i fälls stap med en äldre afskedad husar begaf fig åstad till Amerika. Men för att uns derlätta rymningsförsöket, anlade den unge, skägglöse mannen fruntimmersdrägt och uppträdde wid sidan af fin äldre famrat fåjom dennes hustru. Sjelfwe Horner man i Köpenhamn, hos Hwilten refenär rerne köpte passagerarebiljetter, trodde fullt och fast att den wackre Rask war den andre husarens fone. Det ståtliga paret påstod, att det nyss blifwit fammanwigt, och den granna, unga frun sågs ofta smeka och lyssa fin älskade gubde, der de arm i arm promenerade å Köpens hamns ffeppsbro. — Dom. Den 5 d:s dömdes af Gudhems häradsrätt häktade f. landtbrukaren Aug. Falck från Jngriatorp för de af hor nom begångna förfalskningar samt upp: såtligt mord å Jsac Larsson Höckert, om hwiltet allt på sin tid utförligt berättats, att i ena bot undergå lifstids straffarbete samt för alltid wara medborgligt förtroende förlustig. Emot utslaget, fom under ställdes Götha hofrätts pröfning, anmälde Falck beswär. — Oförswarligt, om det är sannt. En insändare till Jönköpingsbladet meddelar följande notis: Under de sednaste mårmånaderna, Februari, Mars oc April Har till landshöfdingeembetet i Jönköpings län ankommit från skiljda orter inom landet till understöd åt de nödlidande omkring 30 a 40 tunnor potäter, omkring 20 tunnor säd oh många säckar mjöl, oh allt detta ligger ännu förwarart outdeladt i lands höfdingeresidensets gård i Jönköping, till stor hugnad för råttorna, men till harm för gifwarne och de hungrande. — Velocipedmanien. Om den nu när stan öfwerallt med stor entusiasm bedrifna velociped-fporten uttalar fig professor Oppolzer i Wien på följande fött: Det ser ut, fom om menniskorna ännu ide mille låta fig nöja med den likwäl tillräckligt stora dödlighetsprocenten; ty endast derigenom fan velocipedmanien förs klaras. Det är emellertid wisst, att en alltför stark muskelansträngning, i fynnerhet en fådan, fom är af nöden för att virtuosmes sigt kunna styra en velociped, hwarwid alla muskelpartierna äro unders lastade en stark öfweranstrångning, ide allenast Tätt förorsakar hypertrophi af alla muskler och hjertat, utan kan äfwen föranleda till de mest olikartade hjertsjuk domar, fom blifwa en följd deraf. Åfwen swulster å pulsädrorna äro något, fom ide fällan inträffar. Flere läkare rekommendera twärtom bes gagnande af velocipeder som en sund och nyttig kroppsöfning i likhet med all ans nan gymnastik. Sanning är det nog att denna rörelse, på grund af den olikhet fom förefinnes hos olifa individer, ide