Norrländska Korrespondenten – 20 april 1869, sida 3

kaptenen att gifwa dem så lösa tyglar. Man sände till att kosackerna woro å ena sidan S:t Simonister, i det de ide er fände andras eganderätt. Att under fommaren de anträffades öfwer allt på lans det kring staden, då det war deras föra: ste nöje att gå och fjuga allmegens kor. Vis-a-vis norra delen af Torucå stad, få wore densamma tänd såsom en bordel för losackernas debauder. Om de fingo stanna längre än tre år i ftaden, jå wore fara wärdt, att de skulle förwandla hela staden till Sodom och Gomorra. — Några dagar sednare skulle losackerna ryms ma, men sfjutskarlen angaf dem för fiffas len, fom derefter fasttog dem. Kofads laptenen anhöll följande dag, Marie bes bådelsedag, att de skulle få bewista guds tjensten i rysla lyrlan under watt, hwiltet tilläss. De hafwa sedermera erlänt brottet. — Sjöröfware i Medelhafwet. TwWå barlskepp, det ena från Samos och det ans dra hemmahörande i Galacsidi i Cephalos nien, fom, enligt från Triest ingånget bref af den 22 sistl. Mars, för swårt wäder inlupit och sökt slydd under ön Petala på kusten af Acarnanien, blefwo der angripna af 2 sjöröfwarefartyg. Det cephaloniska barlskeppet blef plundradt å 1,500 thaler oc) samtliga effekter, fom funnos ombord. Befälhafwaren å fartys get jemte hans fon fördes af fjöröfrarne inåt landet till bergen, och för deras tös fen fordra desse 8,000 thaler. — Underlättad penningeförsändning. Posistyrelsen har beredt tillsälle till utwexling af postanwisningar mellan Swerge och Förenta Staterna. Sålunda fan man mot en ide öfwerdrifwen afgift få till en person i nämnde stater utbetalt ett belopp af högst 35 dollars och likaså tan en person i Nordamerika låte genom pofte werket här utbetalas höägst 80 rdr. Ber loppet är wäl lågt, men denna olägenhet tan afhjelpas om man låter utställa twå eller flera anwisningar. Wår tids dårslaper. Man måste medgifwa att werlden nu är ret klokaste den nånsin warit och kan liksom Boije tacka för att den blifwer med hwar dag llokare. Men vå en stor författare sagt att vet werkligen kloka i werlven förhåller fig till det werkligen galna fom ett till tusen, få will deraf synas fom werlden ännu skulle wara wida mera galen än klok, och då är det att tillse hwilka galenskaper som äro de mest framträdande och som tydligast falla i ögonen, nemligen bland de civiliserade foltslagen. Här skulle man funna börja med galenskap i klädedrägt och meder, i hwilka man ej rättar fig efter natur och klimat, utan efter wissa antagna infall och befängtbeter, eller wid ten galna lyx och öfwerflöd, fom öfwer allt bland bade rita och fattiga mill göra fig gällande Men stället wända wi oss till famhälgs och religionsbruk, i hwilka ganska betyrliga sater förekomma, fom wisa att när bet är fråga om fördomar, wanor, ferebegrepp od) trossaker, få är den civilis serade werlden ide stort klokare nu än för flera tusen är tillbaka. Menniskorna låta än i dag beheriska och berraga fig på tusentals olika sätt. Den förste äfwentyrare, fom djerft upps träder och lofwar folken guld och gröna skogar, utan att likwäl lemna ringaste garanti för löftets uppfyllande, fan alls