Norrländska Korrespondenten – 2 april 1869, sida 3

Article Image
Om åstadkommande of en arbetsinrättning i Sundswall. (Forn. ir. n:o 24.) 3 samma mån jag nallades Danmarke gränsor, der dylika inrätmingar wisat få goda råaultater, iydtes intresset för inrättande af arbusinrättnins gar med fattighus blswa mera leswande. Så war man redan i Jöntöping betänke på en dylik ins rättning och i Malmö äwenså. J Helsingborg hade man redan förwandlat gamla fattighuset till arbelsinrätitning och deraf sunnit fördelarne få stora, att redan förslag är af kommiunerade upp rättadt för uppbyggande af nytt hus, afsedt sör arbetsinrät mng med Åf såwäl fattige wårdens ordförande f. d. riksdagsmannen intoherden Witt, fom oc af drätselkummarens ocbdför vande grefiwe de la Gardie erhöll jag det mecddez lande, att nynan af dylika inrättningar war här jå allmänt erkänd, att sälert snart al minstone i hwarje kommun i Ståne jädana inrättningar slulle uppsiå. — — Göromalen utgjordes i Helsingborg aj dafplodning, mangling, wäfnader af lärft, wadmal, tläde oc) spanad. Strykare erhöllo mat ens daft mot pel t. En portion ntan bröd kostade 10 öre och med bröd 15 öre. Maten war wäl lagad. Ånrätningen utdelade såwäl arbete, som mat till behöfwande äfven utom inrättningen. Arbetsinrät ningarne i Danmark rekommenderas till påseende. Allarums fattigs oh arbetsinrättning, upprättad af 4 sodnar, bejök es derefter och anlagd i mindre siala, än de i Norrköping oc Göteborg, tyckes denna wara wärd mera uppmärksamhet, dels såsom nyanlagd, dels fsåjom mera tjenlig till föredöme för en dylik i Lundswall, då den är afsedd för 150 personer. Jnrätmingen öppnades sistlidne Iovems ber och kunde således ej i ckonomistt hänseende wisa något rejultat. Man hoppades d dod det bästa. Inz tagne personer woro för närwarande nästan endast få kallade fattighion men alla woro dock fullt upps tagna med arbete och bestod det förnämsta i förs färdigandet of mattor, dresplodning, spånad, borfte bindning och sömnad. Alt företedde trefnad, orde ning od) belåtenhet. Till inättningen hörde 3 td jord, endast afsedd för potatis och trädgårdssaker till inrätmingens behof. —— Rummen moro alla höga, ljusa och suktfria, hwart och ett afsett för fitt äns damål. Sofrummen inrymde 12 a 15 personer hwardera och woro från arbetsrummen och mats salen skiljda. Matsalen anwändes äfwen till bönes rum. Miata af bättre beskaffenhet, än på förut omnämnda ställen, serveras särdeles wäl. Särs siildt får jag härhos widfoga spisordningen på alla dagar i wecan Rummen uppwärmdes af wärmledningsapparater, fom kostade 5,500 ror, och åtgid till bränsle kol för 7 rdr per dag. Ångköket ers höll äfwen deraf nödig wärme. Hjonen klagade dock deröfwer att rummen blefwo kalla under nats ten hwilket dod borde kunna afhjelpas genom eldning samma tid. Jnrättningen hade utom invens tarier kostat 55,000 rdr och flöttes af en föreftåns dare med dess hustru och en piga. Föreståndaren med hustru åtnjöto i lön fria husrum, mat af ins rättningens, för hjonen lagade, 500 rdr och en i ten procent af arbetsförtjensten. Pigan åtnjöt 50 rdr i lön. Jnrättningen inrymde äfwen barn, som åtnjöto 2:ne timmars underwisning per dag. J stad torde barn fördelaktigare funna placeras i fäirstikka inrättningar efter oc helst utackorderas på landet, hwilket sednare på alla platser, jag besökt, förordades, såsom det bästa både i ekonomiskt och moraliskt hänsecende. För barnens underwisning 2:ne timmar per dag erhöll läraren 30 öre. Kofts naden för hwarje hjon beräknades utgöra ungefär 33 öre per dag, då likwäl arbetsförtjensten derifrån kunde afdragas. Sjukrummen, från andra åtffilj

2 april 1869, sida 3

Thumbnail