Norrländska Korrespondenten – 23 mars 1869, sida 2

15 år, mid twå på hwarandra följande mantalsskrifningar sednast warit eller bort wara skattskrifwen. Hustrun har, så länge mannen lefwer eller äktenskapet ej är upp: löst, mannens hemortsrätt, den hon efter mannens död eller äktenskapets upplösning behåller, om han annan hemortsrätt förwärfwat. Åtta barn, yngre än 15 år, åtnjuter sadrens hemortsrätt få länge han lefwer och derefter modrens. Om båda föräldrarna äro döda, har efterlefwande barn den sist aflidnas hemortsrätt. Oälta barn eger modrens hemortsrätt. Den, som ej sörwärfwat hemortsrätt, tillhör det fat tigwåärdssamhälle, der han eger medfödd såtan rätt. För den, hwars hemortsrätt ej kunnat efter gällande stadganden beftämmas, besörjer staten fattigwård, till def något samhälle dertill fan förpligtas. Ci ter fyllda 60 är bibehålles en hwar för fin öfriga lifstid wid den hemortsrätt, han då eger. J afseende å fattigwårdsstyrelsen med: delas, att kammaren efter votering med 41 röster mot 29 återremitterade utskottets förslag, att fattigmwärdsjtämma skall ut göra en högre inftans öfwer fattigmårdsstyrelse. Undra kammaren godkände i onsdags bewillningsutskottets betänlande om all männa bewillningen, med den ändring i bewillningsförordningen, att ordförande i bewillningsberedning fåfom dagtraktamente under tiden för fin närwaro wid tareringsfomiten åtnjuter 3 rdr, i stället för före slagna 5 rdr, om dagen. Efter någon meningsskiljaktighet bifölls äfwen, att hus. bonde eller arbetsgifware skall wara answarig för hos dem sysselsatta tjenstehjons eller arbetares personella utskylder. Första kammaren hade i fredags afton sammanträde, ywarwid frågan om bantowinstens anwändande afgjordes. Banloutskottet erinrar i sitt afgifna bes täntande, att efter 1867 års bofflut rif8bankens öfwerfkott af tillgångar och for dringar utöfwer skulderna utgjorde wid 1867 års slut 29,203,415: 41, derutaf grundfond 25,000,000 rdr och behållning deröfwer 4,203,445: 41. Den för när warande i ritsvanken innestående behållningen utöfwer grundfonden utgör 4,239,053: 64. Häruti ingår bankominsten för 1867 och 1868 med 3,531,256. K. m:t har i fin proposition om statswerfets tillständ och behof föreslagit att anwända sistnämnda bankowinst till hela sitt belopp, i rundt tal beräknadt till 3,500,000 rdr, för statsutgifterna samt att winsten för år 1867 skulle redan i år öfmerlemnas till riksgäldskontoret. Bantkofulmät: tige hafwa i sitt yttrande till bantkoutstottet ansett Hela winsten funna af bans fen aflemnas, dock få att högst 2,000,000 ror betalas i år och återstoden nästa år. Bankoutskottiet föreslår litwäl att blott 2,500,000 vor ffola till statens allmänna behof anwisas och tager derwid i beräkning hala bankowinsten för 1867 eller 1,995,647 rdr 77 öre och 504,352 rdr af winsten för 1868. Första kammarens ledamöter inom uts ffottet hafwa referverat fig mot förflaget att anwända blott en del af winsten för 1868, och yrka, att den i sin helhet, såsom k. m:t begärt, måtte till statswertets behof anwisas. I enlighet med reservanternas äsigt bes flöt kammaren att båda årens bankowinst skall öfwerlemnas till riksgäldskontoret. Beslutet fattades med 58 röster mot 12.