Norrländska Korrespondenten – 19 januari 1869, sida 3

tentioner, hwilka kunna innebära frö till samhällets utwecklina och förkofran. Det är ide wärdt att titta hwarken åt bör ara eller wenstra sitan om renna wäg, ty då finner man — i difena endast röda spöken. Wi wilja i korthat antyda, hwad mos derationen bör önska och rerföre mådöärda fan winna mid an förestående rilgs möte och för hwarje ämne mill han söla bjuda skäl för fina önskningar. 1. Den klommnnala rösträtten bör bes stämmas efter en graderad skala, bwars ten för hög eller för låg. Det bör nemligen finnas ett maximum af rösträtt, lämpadt efter kommunens storlek, jemförtt med folkmängren; på bet attkommunens angelägenheter ej må — såfom nu ofta är händelsen — läagas i en entas eller några fås händer; för att utgöra en af förmönenheten friwilligt erbjuden, och ärligt menad eitevgift, fom i sinom tid må utaöra öfweraången till personliahets -principens antagande. Ännu äro wi stadra, äfwen i afseende å nösträtt, uti ett utwecklingsstadium, men wi sakna likwäl ännu den allmänna mede boraerliga anta och lifaktigbet, fom ute gör milforet för allas lika rätt; och fålunda böra wi ide i otid öfwergå från den ena ytterliabeten till den andra. I 2. Upphäf dödsstraffct. Sielfwa te Geer har sannolikt öfwergått numera på ren åsigten — och skäl wore det! Utan att yttra något widare. 3. RMilets förswarswerl bör reorganiseras. Derom äro wäl alla ense; men wi önska: att indelninaswerket må bibebållas, ide i sitt ursprunaliaa flit, får rant wi mottogo det ur Carl XI:s hand, utan lämpadt efter tidens kraf. Indels ningswerket behöfwer bättras, partiella ändringar ske — men wi behöfwa får kerligen att ba qwar den indelta foldaten, såsom gammal fram, bredwid ten folkbewäpning fom fan uppstå. Folts bewäpning utan gammal stam är ett oting — yttrade Hazelius helt nyss — och mi tro vet Man sägner: att krinde ministerns nu snart framställda avme: förslag afser indelningswerkets bibebåls lande och att han, till förswarswerkets ordnande, begär 1,2000,000 rer årligt ans slag. Det är ej Iönt att yttra fig öfe wer ett förslag, fom man ännu ide fänI I ner; men wi fasa för hwarje million, fom skall pressas ur det betryckta fol: kets fickor Naturliatwis måfte invelningswerket — nu snart 200 år game malt — hafwa i många fall öfmwerlef: wat fia. Partiella ändringar och för. bättringar funna och böra widtagas. Serskildt torde funna påpekas den oegentligheten, att bergslagerna äro befriade från ten ordinarie roteringen. Privileaierna8 tid är förbi, ach derföre är skäl att bergsbruk och jordbruk lika veltapa i nationalförfmaret. Starpffytteidgen må omhuldas, utwedslas, kanske förbättras — alt det här förstå wi ej, ty wi äro ej krigare och inlåta of ogerna på det aebitet. 4. Embetswerken beböftwa reorgani: seras, deras ftyrelje: och förwaltnings: sätt förenklas, onödiga tjenfter inom alla styrelsegrenar indragas. Att alt detta behöfwes, derom synas alla partier was ra ense. Frågan är endaft när och huru skall retta ske? Wi tro wisst icke, att riksdagen fan, under fin korta fammans waro, något väsendtligt deri tillgöra.