Norrländska Korrespondenten – 11 december 1868, sida 3

ung, vit, älstwård enla återinträdde den aftonen i besittning of fin loge efter eu lång forgetid. Hon fi Rossini och war wittne till hans triumf. En nyck intog henne till hans fördel. Nycken förwandz lates småningom till werllig böjelse. Bö jelsen öfwergick till passion. Den Huge kompositören war fri; hon lät genom på litliga och försigtiga wänner erbjuda ho nom jur band. Reossfini slog töförat till, förstod ingenting eller wille ingenting jurstå. Af naturen tänslig oc melantolist, swäljde den sörfmädda fina tårar och fin förödmjnlelse, men hennes kärlet blej ide en hårsmån förminftad Twärtom lefde hon från det ögonblicket uteslutande med Rossini — åtminstone med hans porträtt. Den enda musil, hon wille höra, mar hans, och hon förfummade ide en enda representolion af en rossinisk opera. Hon srossade af denna musit od fina minnen Öwarje år, mid samma tid, gjorde hon iig underrå tad om Rossinis wisteljcont, ufresie dit, hifnk af en tjenarinna, nöjde sig med att se honom och återwände sedan lycklia till Jokens Detia räckte syratio ar. Hon tom äfwer jijtlidne Sevtember manad till Fransrite. Då hon erfor Nosgsinis sjuldom, lät hon sänen sig sem telegramer om dagen. Henne liörrefpe dndent frultade att bedy öfwa hen och jotte att förmildra sanningen. S bon fick weta, att intet hopp å fyndade fon ögonc säle Varis, men aulände för jeni. Pår hade för an dra gången blifwit enla. Grefwe Choriusly. fom iaemte ten ungersta baronesgsan Julie Everz 5euye i wåras dömtes till life etuesängelje lör mor metelst gift af fin ynstru, har, e ligt bäjersta tidningar, unter sin wiflet på fästniugen dicsenberg på serdn den wifal I siarla tedeu fil wansinne, oc) äv nu afförd till ett hespital, ber man mäst iltära honom twångströja. Det bör anmärkace, att unter förhöret i Min chen up yt:ärre en tillkallad berömd frausti lätare för sinnevsjultomar, hwilten förs ilarate att Cerf mar eotillräknelin på grunt af hang rubbade ach excentrista själetillstånt, fom suart fule bryta ut i fullt wan i nne. De tyste tomrars ne wille vå ide förta afseende mid irette uttåtante, fom emellertid nu sulllomiint beträftat fig. — Ekyddamedel mot mal oo d. Ene ligt i Tyslland anstälda försöt stall pos troleum eller fotoggn wara ett mycket ti lämpligt oc) wertjamt medel för att siytra pelsmaror o. d. met mat, att fördrifwa myrar ur hant lammare och matskäp, art styrda uppsleppade tjur met förstöring genom insekter o. s. vu. Om man i rummet eller siäpet, der ijrögawarante saler förwaras, inställer en skål med något litet petreleum, fom ersättes aut efter jom ben afvunstar, få ffola insekterna förswinna. Mt låta oljan tirekte komma i beröring med föremålet, bör man bock undwila, synnerligen om tet är fråga om Häder med lifliga färger. Lilasa vör man naturligtwis wara warsam mer eld i närheten af en tylik skål. — En nu iseori för ljudet. En franst försattare uppställer en alldeles uy be räfning för ljudets teori. Följande lur framtränga till örat med redan angifna hastighet pr ifm: Beröm frampaar mer en bastighel af 1,500 meter (en meler 2Z 3,5 fot) i fe tunder; gora råd entast 15 meter, råliga d:o 1.250 meter i for