Norrländska Korrespondenten – 4 december 1868, sida 2

ewanligt stor perla, fom derjemte lärer hafwa warit af underbar tiarhet. Den är nu öfwersänd till Norge för att uns dersötas och wärderas. J Ljungan och Woran idkas tock perlfisket med wida större framgang än i Ljusne elf. Möje ligen skulle perlfisket i dessa elfwar, fom nu idkas mera tillfälligtwis, funna uppdrifwas till en god inkomstkälla för ftrandbefoltningen, om det rönte någon större uppmärksamhet och uppmuntran. ÖBrefstöld. Från Stockholms port kontor har upptäckis en stöld af bref, hwilka upphittats instoppade i en källa re; ransakningarna hafwa ännu ej uppda gat hwilten fom begatt stölden eller de möj liga penningeförlusterna derwid. — August Blanche dog af flag få timmar före aftäckningen af hjeltens bild, hwilken rälnade honom bland fina mars maste befordrare. Kl. I på morgonen hade han på feftfomittens wägnar mid bangården mottagit Upfala-fångarne att föra dem till hotel Phenix för intagande af frukost före högtidligheternas början; han war der rask och lislig. men wid gåendet derifrån kände han sig illamående, gick in på apotetet Ugglan och afled der efter några ögonblick af ett slaganfall. Frid och wälsignelse öfwer den warme fosterlandswännens minne! — Patenter. Kommerekollegium har tillagt Jul. Carlson patent under 9 års tid å en af honom konstruerard ugn för fullständigt tillaodogörande genom torr destilation af ffosg-affall, återstod efter afwerkad skog och torf m. m.; samt unz derlöjtnanten 3. Ph. Rossanter under 10 årg tid å ett af benom uppfunnet instrument, kalladt Batbometer, afsedt att mäta wattens djup, utan att den utstuckna lodliuans längd behöfmwer iafttagas. Redaktör Rndolf Wall, utaifware af Dagens Ryvheter, berättarMalmö nya Allehanta, har några dagar uppehållit fia härstädes, för att taga närmare fännetom om hofwerifrågan och te skånska frälseböndernas ställnina. — Ur general Hazelii mycket omtalade anförande wid trigsatademiens sernaste sammanträde tillåta mi oss göra följande utdrag, berörande en dagens fråga, fom säkerligen kommer att wid nästa riksdag lifliat tiskuteras: Må man ide öfwerlemna fia åt willomeningen, att ett aorttöpsförfmar fan i wåra dagar åstarkommas, eller att något kunte sätta i stället för friagbär rar. Wåra dagars stora mil täriska bländs werk är det dimmiga begreppet om en folkbewäpnina, hwarmed för besparings skull krigsinrättningarna skulle ersättas. Det förefaller som om den föreställning bystes, att en follbewäpnina wore en så sublim krigareskara, att den ei behöfde tläder och skodon, ide wapen od) utredning, lydnad och sammanhållnina ej bes fäl och underbefäl, fom om hästar och kanoner kunde undwaras, för att ej tala om sästningar och flottor. Men då allt detta måste anskaffas oc) egas, få blir ju äfwen follbewäpningen frigghär, ens dast sämre om den är sämre beskaffad, med sämre öfning, lydnad och befäl, samt endast dyrare och otympligare ju större den är. Jngen tänkanre swensk militär anser wåra fåtaliga ständigt une derhålla trupper wara en krigshär på fältfot. De äro blott bärare af frigge