Norrländska Korrespondenten – 17 november 1868, sida 3

galenskap. Arbetareföreningarnes Lögg letydel.e for nntidens soc eta Uf. Öfwer detta ämne bar ra rbetareföre ningens i Jönföpena ortförante letter 3. Unger hållit ett intntejant och Upp: lysande föredrag, bmare iniebåll, enltat Jönköpings tirning. war föllarte. Efter att hafwa omtalat de el ta ftånre puntter, fom arbetaren och arbetet sörut intagit i sambället och tara ttertjerat tem såsem slafweriets, li eger stapene, firimir senrets oc) förmonterslarete, öfweraick föreläsaren till en framställnina af ten nyare tireng sträfwan, bmiten han an gaf wara temokratisk Denna sträfwon borde framkalla su stäntighet och bilå: tenhet hos alla; men förhalantet were i wertligheten snarare motsatsen, och retta derföre att mänga hafwa swårt att följa med fin tit, oc) emetan ve former, unter hwilka ten ryare titene orbeten trifwas, ej ful stäntit blifwit funna. Man bortre ide föruntra sig teröm er, emedan förändringen wore stior. Deref: ter öfwergick föreläsaren til en skiltrina af hand:werkares, fabritearbetares och andra arbetaree belänenhet och jemförde denna met hwat r ten fortom war. Derpå uppkastare ban ren frågan, buru def be lägenbet stulle tunna upphjelpas, och om ide staten eler fommunen skulle e a förmåga och skyltighet att omedelbart tomma arbetaren till hjelp. Staten kunde ide skänta penninnar öt behöfwante på de antrag bekosfitnat och berte ej heller genom slyrretullar göra retta på ett indirelt fitt; äwen tommunerna berte akta fig att utsiracka fin fattiamård ut öfwer det allra nötwäntiaaste för En: drande af nöden. Staten bo:re id: för bjura moskiner; tetta wore oförriwtiut och lerte ide till nänen hemma för arb. tarne. Staten kunre ide bestämen a av betslönerna eller i wa alv arbete, HE litet fom ben tunte tuva tem, hen: ide förwerkat fin siihet. Det ena luta wäl fom det ontra fule lera till ver sättanre af fjelfanfwariateten, till ett odräaligt förtryck ech til tommunissuisj upplösning af alla seciala ech moralista band. Ej beller lunre staten lanjiiita för den enskilta husghållninaen. Det wore således endast ra invirett sätt ae nom goda lagar, rättig b skattnina och uppmuntrande ar burrina, som taten kunde werka. Årwean enskil:-a tugte one daft i enstaka fall lurtrra nöten, och at wälgörenhetens fyr ma iska vtrarte hade man intet att wänta Ex mrel an: fördes från Belaien, ter huar sjjerde person åtniuter unterstäir sran fromma stiftelser. På ett såätt tunre reck enskin:a gagna, genom att arbeta för arb tatlas fen med arbetstlassen Orjaten bu mr före hwarken det allmänna eler te enffuta funna omedelbart bjätra wore ren, att hwarje sådan hjelp förswagate flelfan