Norrländska Korrespondenten – 13 november 1868, sida 2

och tillwerkningen af Bessemerstål till tyres, axlar, werktyg m. m. är i full gång. Hr Murn har derigenem åstadkommit en nyttig industri, ej blett för orten utan för hela lanret. Han har blifwit tio är Yngre, och han fan nu såga till tlandtmannapartiet i antra foms maren: ffrit inte öfwer armer, utan ars beta för industriens lyftning, fom jag gör. — Om emigrationen till Amerika mers delar Stöfte Titning följante utvrag ur ett bref. Brefskrifwaren, som är en mycket tillförlitlig person, har lofwat att skrifwa några gånger om året, och har nämnbtbe tidnings retalktion erhållit löfte om att ur hang skrifwelser få merdeta det, fom fan lämpa sig för offentligbeten. Med bästa wilja har jag ide förr kunnat skrifwa, och kan ide heller ännu fullgöra mitt löfte att meddela begärta upplysningar. En emigrant, fom wil fin bergning, måste blott arbeta, låta dagen wara dag och göra äfwen en del af natten till arbetgrag. Den fom ide pröfwat, anar ide huru tryrbar uwars enda timma blifwer. Nog trerde jag det helt annorlunra, vå jag lemnade eter med 15,000 ror på fickan. Hos eder bare jag lefwat lugnare bagar för denna halfwa summa. Om fju eller tio år torre bet blifwa bra igen, men Herren allena wet, hwad krafter jag vå bar qwar. Så mycket fan jag redan nu fäga erer, få länge jag war i Newyork, war elänvet blend emigranter stort. Trasor, hun ger och swält hördes bland landsmän, norrmän och vanftar, de enda tungomäl jag tunde tänna igen, De fom hafwa nog af penningar met fia att genasi forts sätta resan inåt landet, skingras och för: swinna. De, fom ide hafwa penningar til detta, sjunka neder i ett armor, bwars till wi i Swerige ide hafwa motfwas rande exempel. Der finnes altid en fattigwård. Uti bref salna ni wanligen beskrifning på detta. Orsaten dertill är flerfaltig. En del funna ide skrifwa, en tel blygas wid att strifwa. Ni häpnar tansle, om jag säger, att en rel icke bar tid att strifwa. Så är vet likwäl. Jag lunde anföra exempel på swenskar, fom tjena ensamme i sina hud, och i hwart Huss häll mäste tjena tolf till sjutton perfo: ner. Arbetstimmarne för dem upppå ofta till 18 timmar på rygnet. Der ser ni att de ide hafwa tid att strifwa. Med de flestes bref är defutom ret förhållande, att te äro skrifna på bee ställning. Här är hes några en föds trot att skrifwa bref. Derföre blifwa alla dessa bref mer eller mintre lita, om hwete och mat. En swenst berättare mig att han på en wecka skrifwit femtio bref — allt på beställning. Degfa ffrifs wa ungefärligen hwad de wilja. Särstildt må jag nämna twänne får tane brefskrifware, fom skrifwa i rofen: rört, och fom ni torde känna. Den ene en bantlande från W., den ant re en skrårdare P. från K. församling. Den sednare war en kolportör i hemlantet. Här förtjenare han bra pä sitt sörsta yrke unter lriget, tå ban syrte åt are meen; fom prerikant snarare utffrattas han, åhörare har han inga. Båta ressa hafwa djupa företag i sigte, och behöfwa folk. Derföre skrifwa te få wadert. De akta sig noga att öppet utsäga i bref hwad te tänka,