Norrländska Korrespondenten – 13 november 1868, sida 2

— Mitt barn. jag behöfver samla mina tankar och önskar att icke blifva störd; förlita dig på din mor, som älskar dig. Gud skall styra allt till det bästa. Då arrendatorskan blifvit ensam med Helene, förklarade hon för den unga flickan, hvad som skulle komma att ega rum och berättade henne i det närmaste hvad baronessans bref kunde innehålia. Uppmanad af sin hustru att taga ett steg, hvilket, som hon sade, kunde blifva afgörande, hade Mathieu begifvit sig till Paris, för att träffa baronessan, låta henne veta Helenes tillstånd och berätta för henne allt, hvad som föregick. Det befanns, att fru de Lansac redan kände de båda unga menniskornas böjelse för hvarandra; hon hade kommit underfund dermed vid det samtal, som de haft tillsammans med grefvinnan i det ögonblick, då de skulle åtskiljas. IIon blef ängslig öfver Helenes tillstånd och lifligt rörd af Georgs öde. Klok och rådig. beslöt hon att handla, då ögonblicket dertill var inne, på förband öfvertygad att hennes niece skulle rätta sig etter sin gamla slägtinges råd. Hon hade icke bedragit sig. Sedan fru de Vatteville emottagit brefvet, hade de båda ungas sak vunnit betydligt hos henne, men hon ansåg sig icke böra genast förklara sig och