Norrländska Korrespondenten – 10 november 1868, sida 4

Följande yttraden i hans swar till walmännen wann allmänt bifall öfwer hela Nordamcrita: Låtom oss framförallt bes wara freren! Det bedröfliga tillståndet bland de till Amerila nyligen öfswerlomna swensia emigranterne slildras af tidningar Hemtandet från Chicago i följande ochjertanswärda orda: lag: Att de stackars emigranterna ofta få lida oerhördt, ha stora swårigheter och mångfaldiga beswärligheter att belämra, i synnerhet firar i början af teras bärs naro, det är lifa sannt, fom det till en stor tel är naturligt. Om wåra hemmas warande landsmän en gång finge fia rätte: ligen belanta den nöd och de lidanden fom många af deras utwandrande grannar, slägtingar och wänner måst utstå och dag: ligen utstå i detta land, få äro mi öfmere I tygade om att de ide få besinningslöst och få hejdlöst slulle lemna fina lugna, om änslönt sattiga och ringa hem, sör att gå olända och) ostast hårda öden till mötes. Att nöden för närwarande är stor i Swerge är sannt; att den arbetande tlassen är be: tungad med drrga ffatter, större måhända än hwad rimligt och skaligt är, har wäl också fin riltighet, — men att få många af wåra landsmän på denna grund lemna det land, rer deras wagga stod, oaåstadt de ide äga mera än hwad som nätt och I jemt betalar deras öfverrefa hit till lans det, oaltadt de ide här ega ansörwandter och wänner, fom funna biftå och taga mård om dem, vaftadt många af dem äro gamla, orleslösa och således ur ständ att genom hårdt arbete sörtjena sitt uppelbälle, det är osörswarligt i högsta grad. Den som i Swerge har familj ech ide äger få mycket penningar att han efter ankomsten hit fan töpa fig ett siycke jord eller ide har ett gandtwert eller icke är tillräckligt arbets: för, han sörjer dåligt både sör sin familj och sig sjelf, då han hemma säljer det lilla han Har och begifwer fig i wäg till Amerita, den försålda egendomen oftaft inbringande just få mycket fom betalar öfwerfartisbil: jetten. Och ofta få de bittert ångra sitt o lofa och raska beslut. Ufwer 22000 jwenska emigranter låra denna fommar ha antommit hit till detta land, och otro: liga äro de lidanden som en ganska stor del aj dem fått uthärda. Dayly State Register, cu tidning fom utgifwes i Des Moincs, Jowa, innchåller i numret för den 12 September, unter rubrilen: De nödlidande swenslarne, en lång artilel, hwarur wi ätergifwa följande: eSafjom wi förut omnämt uti wåra spalter, finnas det nu omlring 50 eller 60 swenska och norska emigranter i wår stad i tet mest bellagliga tillständ. Den fom sörst bragte oss underrattelse härom war doltor Field, hwars tjenst fom lålare blifwit anlitad och gjort att han lärt länna förbållandet. Wi täfte genast den allmän na uppmärtssamheten Få det bedröfliga läge, hwaruti dersa arma menniskor besunno fig, och påyrkade att mätt och ficg skulle ome delbart widtagas för att bilpringa dem. — — ZJ går eftermiddag besötte wi i säll skap med twå eller tre personer tre hus, hemsötta af fattigdom, lidandet och döden. — — J hörnet af 3:dje och WMWalnutga: torna, hwarejt hundratals passera daglis gen — i ett litet brunt hus — finnes en samilj of 6 personer, af hwilla 5,3 runs temmer, I man cd) 1 liten gosse, ligga utsträckta på smibådrar. — När wi woro der sanns det ingen att taga wärd om de sjula, ingenting att äta ntom litet soll, tunn sorpa och ide ett wedträd att göra upp eld med. — Jngen wanlig hungrig mage stulle wilja hålla till godo med denna soppa. Personerna fågo mocket fjuta ut, huru mycket fjuta funna wi icke säga, enär irgen af dem förstår ett ord engelska. — — Härifrån begåjwo wi oss till en byggs ning på hörnet of Walnutz och 5:te gar torna, hwarest i 3 små rum äro inftuf wade 26 personer — nästan alla af dessa äro sjula, och icke en af dem fan tala ett ord engelska. I ett rum, 8 a 12 fot i storlef, är en familj of 6 personer — mor dren och ett af barnen fjuta, ingenting att äta fom en sjuk menniska fan äta, och ins gen ftome att uppgöra eld uti och fota nägonting, om de bade någonting att fofa. J närgränsande rum, 10 a 12 set i ftor(cf, finnas 10 personer — 2 familjer — af hwilta nästan alla äro sjula — modren