— Mörderskan Margareta Larssons ansökan om förskoning från dödesnaffet, hwilken blifwit af högsta tomstolen un: derstödd, har äswen af tonal. maj:t blif: wit bisallen. Hennes straff är förmand: ladt till lifstids straffarbete. — Swensta polarexrpeditionen särer hafwa framträngt änta till 82 or. och 42 min. Den samtitiga tyska nertpoleepperitionen, som ej uppnått änerrlsigore läse än 81 ar. 5 min., skryter saleres falskeligen öfwer att hafwa kommit till ten nortligafte puntt, fom nårenjin blifmit uppnåtd. En engelsk tapten Parry kom 1827, med sitt fartya till 81 ar. 40 min., med fina båtar till 82 ar. 45 mir nuter, ten norrligaste af någon uppnårta puntten, — Atol för öswerdcbitering. WiFxf Stöllersta härars i Orebro tan höfter tina i förra weckan förelom bland antra mål ett af lantetanelisten M. Känström, i egenskap af lanrefistal, tll tinget ins stämtt mål met härateslrifwaren K. O. W. Saprin om onswar för att bafwa aj slatistyttine untersiunrem uttagit för hör tebetsetelelösen. Or Sablin bestred tcte häratsrättens behörinhet att ingä i pröfe ning of målet, tels fas beshre rätt att i tetsamma förertna atlagare. Härades rätten, fom genast raftunnate ulslag i af seente på teesa båta hr Sahlins yrkanten, egillare båra och företog målet till pröfning samt älare br ES. att ingä i swaromål. Ållagaren wijatde några speciella föll, tå br S. tebiterat för bög lösen. Hr S. förmenare, att fag bejhte låtit särskiltt uppleta teesa särslilta fall, samt inwänte, att vet är emöjligt för en embeteman att sjelj uträtta aUt, utan ott en tel måste werlställas genom bis träten, rå misstaa lätt lunna insmyga fia, men ansån för öfrint. att rebiteringen wore fullt luglig. Åklagaren afgaf följanre slutpåstäente: Som bäraresfrifwaren Sablin erkännt, oc uppbörteböckerna dessutem styrka, att tebetserelelösen blifwit påjörd för per mensamma summan utaf all i i debetfers larna intagen uppbört, säsom bewillEning ech alla öfriga i frenoräfenskaperna reto: wisate intrater, få fär jaa å honom, Sahlin, för tenna hans förseelse i i tjen: sien yrka ret answar, fom strafflagen i ress 25:e karitel stargar om brett of ems betsmän. Parterna öfwerlemnade målet till härarLrättens pröfnina. — Otack ör verldens lön. Wid Mjunta bärate höstetina, fom afslutades ten 14 Ott., företom bland andra ett mål, fom förtignar effentligaöras. Seltaten Rapp i Åkerby bare i följd af bhärates rättens beslut blifwit ålagr, att med ed fria fia från mot honom wäckt atal om barnuppfestringehjelp. Af mwittnesberät: telserna tyctes man olIlmänt sluta, att Rapp war fater till tet barn, för bil fet uppfestringebjelp blifwit äskad. Domaren föreställte Napp ömt och almwars ligt om wigten och wäran af menet; men tetta werfate ej på bang tänslor. Han war just färrig att lägaa fingrarne på boken — ehnru, fom tet tycktes, en fall: swett öfwergick hans ansiate, — vå bar: nets merer framträrte och unter tårar efterskäntte benom eten. Detta flickans ärelmed bemöttes of Rapp på sårant sätt, att ban begärgdge ersättning för fina tingeresor, bwilfet eförskämra betcende tyd tes wåcka allmän förargelse bland tingdmenigheten.