Norrländska Korrespondenten – 7 juli 1868, sida 3

den tidens danslystna ungdom. Den var någonting nytt; den tiden var icke så rik på uppfinningar som vår, hvilken rastlöst ilat framåt med uppfinningar inom alla branscher, från polkan till elektriska telegrafen; den tidens ungdom var ej bortskämd af hvarken polketter eller galopper, den hade ej försökt annan dans än den stela menuetten. och hvad under då att den med förtjusning hängaf sig åt valsen, denna berusande dans, då man sväfvande på tonernas vågor, med sin utvalda framilar, bevingad af hänförelse, och förglömmande allt annat för ögonblickets förtrollande behag. Huru mången kärlek har ej blifvit tänd under en vals, och huru mången kärleksförklaring har ej hviskats under dess pauser? I sanning, för att räkna detta torde en Seseman räka i grillernas kontor och det är numera blott en föräldrad id6 utan motsvarighet i verkligheten att framställa kärleksguden med en fiol och ett häfte noter till dansmusik, så framt hans attributer kunna anses medföra någon effekt, ty i vår bepansrade tid har han föga nytta af skjutvapen, — vore det till oc med Armstrongskanoner. — Damerna, bland hvilka ej saknades hvarken ungdom eller skönheter, buro enligt då för baler rådande mode, en stor mängd blommor, så att en flicka i sin balkostym liknade en riktig ro(