Norrländska Korrespondenten – 7 juli 1868, sida 3

målet först afgjordes, dömde länsmannen till respektabla böter, och hofrätten har i dessa dagar medelst utslag på af herr Lundin anförda beswär öfmer den lindriga domen ffärt böterna, få att länsman Grahn dömts böta twåhundrafemtio rdr samt att godtgöra hr Lundins kostnader i målet med 100 rdr. — Lättja. I Engelh. Tung läses: De nya matinrättningarna i Söder-Halland föra nu wara särdeles talritt besötta, isynnerhet af s. k. gefäller. Man rät nar ända till flera hundra i månaden. De bekomma i allmänhet ej mat för mer än 10 öre på hwarje ställe, men det går så mycket raskare undan från den ena matstationen till den andra. För att stäfja dessa landswägsgästers visiter har man funnit fig föranlåten fordra en timmes arbete af hwarje ätare. De ers hålla små lätta beting, såsom att flå fönder en kappe makadamiseringssten eller dylikt, och följden häraf har blifwit den, att mången tackat för tillbudet och lems nat alltsammans. Striftens ord: Den, som icke will arbeta, han skall icke heller äta, har härwid blifwit radikalt tillämpadt. Sorgligt är det likwäl att se en sådan mängd onyttiga menniskor gå lande wägarna framåt. På landet är nu merts ligen ondt om arbetsfolk och mången måste i följd häraf träta fom en slaf, för att medhinna fina göromål, ty landsmägsriddarna, fom ständigt tala om briftande arbetsförtjenit, äro i allmänhet sådana, fom aj lättja hwarken wilja eller tunna arbeta. De äro få att säga uppfödda sem drifmware och wilja äfwen lefwa och dö fom sådana. Emellertid äro de nämnda matinrättningarna det bästa medel, fom på landsbygden hittills anwändts; ty för bättre pris än 10 öre tan en hel före samling swårligen komma ifrån en tiggare; denne får nemligen 1 skålp. bröd, en half stor sill och en åttondedels lanna dricka — en ration, som ej är mycket lockande att wandra för; men mången ärlig och idog arbetare är under wissa tider sämre lottad. — Stickmaslinen. Den nya werlden, som uppfunnit symaskinen, bereder åt oss en ny öswerraskning i form af ftidmar stinen. Hittills har man endast haft få dana stickmaskiner, hwilta förmått att åstadkomma en litformig och rörformig wäfnad. Den nya amerikanska ftidmastinen, af Lambs, är deremot icke rund, utan längsträckt oc) arbetar på båda sidor. Wid full bredd innehåller den på ena fi dan 50 nålar; på båda sidor tillsammans tunna således genom hwarje omwridning af wefwen göras 100 maskor. Räknar man en sekund på hwarje omwridning, ger detta 6,000 maskor i minuten. Derigenom blir det begripligt, att man med denna maskin fon tillwerka 36 par ftyumpor på en dag, under det att en fticerffa, hon må nu wara aldrig få öfwad och flitig, för hand ide fan göra twå par färdiga. Dessutom tan man efter behof sticka hårdare och lösare. Maffinen tager föga rum od) fastskrufwas wid bordet. Man tan med mastinen öka och minska, litsom ock göra kilen, hälen, benet och kragen på strumpan. Äfwenså kan man med densamma framställa randig och genom bruten wäfnad, och på detta sätt med tätt bet tillwerta schalar, täcken, barnkläder, wantar och annat. Owirnuligt spelhelwete i Newyork. Efter en korrespondensartitel i Suracuse